Gruppens betydelse – fenomenologisk studie om ... - Gestaltakademin

More documents

Recommendations

Info

fastställa att vem som helst kan bli alkoholiserad, det är ingen särskilt sorts människa som utvecklar det. Det är en komplicerad kombination som handlar om genetisk betingelse, graden av alkoholintag samt hur länge man druckit. Troligtvis är det ”berusningen” i sig som är centralt i utvecklingen av beroendet.(Söderling 1992) En kort beskrivning av beroendeutvecklingen: lyckokänsla------harmoni------hopplöshet, förtvivlan (vid alkoholism). Känslor som finns vid alkoholism är bland annat skuld, skam, ensamhet, vrede, sorg, övergivenhet, kontroll förlust och förnekande. Viktigt att tänka på är att denna utveckling är densamma för familjemedlemmarna. (Föreläsning av Eleonoragruppen i Linköping 2006) 2.2 Alkoholismens negativa konsekvenser för han/hennes föräldraomsorg Kontrollförlusten gör att alkoholisten inte kan kontrollera sitt drickande, hur mycket och/eller när. Tankar och handlingar blir upptagna kring alkoholen. Det kan innebära att man skjutsar sina barn i bilen påverkad, inte kan hålla vad man lovat, gör bort sig och generar sina barn, kanske slår barnen och/eller den andre föräldern och livet blir oförutsägbar. Upplevelsen av att inte klara det som andra föräldrar kan ger en negativ självbild. Känslan ger en oerhörd skuld och skam som till slut blir allt svårare att uthärda. Att inte klara av att sluta dricka alkohol gör att de flesta förnekar verkligheten då det blir för outhärdligt att se. En del tar livet av sig, andra dör av alkoholism och andra blir nyktra. (Söderling 1992) Förnekandet är vad amerikanerna kallar det ”de killer” då den möjliggör att alkoholisten kan fortsätta och inte ges någon möjlighet att göra något åt sitt beroende. Att förneka verkligheten är en vanligt mänskligt försvarsmekanism när världen blir för svår. Den destruktiva processen fortlöper med fysiskt, psykiskt, socialt och andligt förfall. Alkohol är en sinnesförändrad drog som från början kan ge positiv effekt som kan göra att man mår bättre. En alkoholist ”fastnar” i ett mönster att inte hantera känslor på ett naturligt sätt. I stället döljer han/hon, manipulerar, förtränger och förstärker dem. Med tiden blir det allt svårare att återkomma till utgångspunkten känslomässig harmoni efter dryckestillfällena. Alkoholisten närmar sig allt mer höger på känsloskalan, se ovan, och till slut kommer en oundviklig depression. (Söderling 1992) Det är viktigt att se att barnen upplever samma process. Den norska forskaren Kari Killén (1999) har på grundval av aktuell forskning och egna kliniska erfarenheter klassificerat sju centrala föräldrafunktioner som hon anser viktiga och 5
etydelsefulla för barnets utveckling och självuppfattning. 1/förmågan att uppfatta barnet realistiskt, 2/förmåga till realistiska förväntningar om de beroendemässiga och känslomässiga behov som barnet kan tillfredställa, 3/förmåga till realistiska förväntningar på barnets förmåga, 4/förmåga att engagera sig positivt i samspelet med barnet, 5/förmåga till empati med barnet, 6/förmåga att prioritera tillfredställande av barnets grundläggande behov framför de egna behoven, 7/förmåga att bära egna smärtor och frustrationer utan att behöva avreagera sig på barnet. (Killén, s.160 1999) Det finns naturligtvis andra yttre faktorer än alkoholism som allvarligt kan inverka på föräldraskap så det finns ingen självklar koppling mellan nykterhet och gott föräldraskap. (Carlsson & Johansen 2004) Men de senaste årens spädbarnsforskning har visat att samspelet mellan barnet och båda föräldrarna lägger grunden för den fortsatta utvecklingen hos barnet. Att bli bekräftad och få veta att ”du duger” är en förutsättning för att våga gå vidare till nästa utvecklingsfas för barnet. (Bowlby 2001) Denna process kan allvarligt störas i en familj där det finns ett aktivt drogberoende hos någon förälder. 2.3 Barn som växer upp i familjer med missbruk Barn som växer upp i en familj påverkas i sin hela livsvärld både fysiskt, känslomässigt, socialt och andligt vilket innebär att de får negativa konsekvenser i livet. Barnens situation präglas av skamkänslor, oförutsägbarhet, brutna löften, lojalitetskonflikter, ändlösa konflikter utan lösning, och hot om att bli övergiven. Barnen blir otrygga då de aldrig vet vad som väntar dem. Det kan vara så att det som barnet fått skäll för tidigare senare kan vara helt accepterat. Familjemedlemmarna utvecklar olika strategier för att överleva i kaoset. Det skapas en härva av skuld och självanklagelser. Barnen drabbas dubbelt, dels behöver de klara sin egen situation och hitta sina överlevnadsstrategier, dels tar de ansvar för föräldrarnas oförmåga att vara föräldrar. Det oförutsägbara blir ett ”naturligt” tillstånd då barnet inte känner till någonting annat. (Arnell & Ekbom 1996) Besvär som barnet ofta får är magont, spända muskler, huvudvärk, apati, de blir hämmade, koncentrationssvårigheter, enures/enkopes (svårighet att hålla tätt), motorisk orolighet (tänker på våra idag allt vanligare diagnoser ADHD), trötthet/sömnproblem, varierande skolresultat, problem med kompisar, känslomässig labil, depressioner, självmordstankar (försök) och överanpassning (ofta bland de barn som har det extra svårt). (Arnell & Ekbom 1996) Barnet får svårigheter att lita på vuxna då löften bryts och planeringar ändras ett exempel kan 6
Page 1 and 2: Master of Science Gestalt Psyhother
Page 3 and 4: Författarens tack Jag vill först
Page 5 and 6: 1. Introduktion ”Jag vill tacka l
Page 7: får göra sin röst hörd av vad s
Page 11 and 12: ett ansvar för föräldrarna och t
Page 13 and 14: missbrukare. Rädda Barnen har skri
Page 15 and 16: eteende som den inte är mogen gör
Page 17 and 18: helhet. (Brodin & Hylander 1997) 3.
Page 19 and 20: andra sidan blir den för låg uppl
Page 21 and 22: fält är en helhet där allt påve
Page 23 and 24: heller läser berättelsen.” (Kva
Page 25 and 26: min text då det är oundvikligen i
Page 27 and 28: gruppverksamhet för ungdomar som v
Page 29 and 30: upp saker som tidigare diskuterats
Page 31 and 32: tänker på hur man kan göra istä
Page 33 and 34: Det behövs inte alltid så många
Page 35 and 36: Grupptillhörigheten bidrar till en
Page 37 and 38: och det är det livet handlar om. G
Page 39 and 40: vaksam på att min egen erfarenhet
Page 41 and 42: på vidare forskning. Jag var nyfik
Page 43 and 44: man sökt efter fanns i gruppen och
Page 45 and 46: samma struktur. Det finns av naturl
Page 47 and 48: Referenser Arnell, Ami & Ekbom, Ing

Gruppens betydelse – fenomenologisk studie om ... - Gestaltakademin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?