Gruppens betydelse – fenomenologisk studie om ... - Gestaltakademin

man sökt efter fanns i gruppen och hos gruppledarna som ger ytterligare hopp om framtiden
och tilliten till sig själv. Brodin och Hylander (2002) skriver att man har en kropp skild från
omgivningen. Jag handlar, jag känner, jag talar om känslor och upplevelser och delar mina
upplevelser med andra som tillhör det vardagliga. Det är barnet som växer upp i
missbruksfamilj inte van vid. Stern (Carlberg 1998) skriver att självet är lika omedveten som
vår andning, men vi kan göra oss medvetna om och hålla kvar dem i vårt medvetna. Stern
(Brodin & Hylander 2002) menar att känslan av själv finns från livets början och att
upplevelser och känslor läggs samman under de första tre-fyra åren. Dessa upplevelser och
känslor var och en innebär ett sätt att uppleva sig själv och relatera till andra människor.
Informanterna tycker jag beskriver att det är upplevelserna och känslorna i gruppen som
bidrar till en inre stabilitet, och var och en i gruppen ger varandra hopp som bidrar till att man
tänker på hur man kan relatera till andra.
Då föräldrarna inte har förmåga att tillfredställa sina egna behov än mindre barnets så tar det
över föräldrarnas ansvar och får ta ansvar som barnet inte är moget för. Det blir samtidigt
inkonsekvent då föräldrarna ibland tar ”över” ansvaret och då ska barnet lyda. Det skapar
förvirring och barnet får upplevelser av hjälplöshet och otillräcklighet som skapar en låg
självkänsla. (Runquist 1998) Att få kunskap och vetskap vad drogberoende handlar om och
konsekvenserna det får för alla familjemedlemmar gör det förståeligt för informanterna hur de
har hanterat familjens svårigheter och att de inte bär skuld till svårigheterna. Att efter
samtalen, övningarna och föreläsningarna få tala om vilka känslor som man har eller inte har,
vilka man kan ge uttryck för eller inte och fundera på vad man själv kan förändra ökar deras
självkänsla. Informanterna får förståelse för sig själva och andra och blir mindre irriterade på
andra människor i skolan och i familjen. Att få höra att andra känt, gjort och tänkt på liknande
sätt i svåra situationer gör att informanterna inte behöver känna sig annorlunda eller
värdelösa. Informanterna uttrycker sig genom samtal, genom att måla och/eller skriva något
om det tema man har just nu, det är både roligt och ger ett välbefinnande. Självförtroendet
väcker under tiden man går i gruppen då man tränas i att göra nya saker, övar sig i att ta hand
om sig själv, lär sig hur man kan ta kontakt med andra och hur man sätter sina gränser vilket
stärker självkänslan.
Stern (Brodin & Hylander 2002) beskriver att det finns två centrala utvecklingslinjer, vår
självständighet och det som är vår särskildhet, med andra ord, det som är vi. Det andra
handlar om att kunna känna igen sig i andra, att kunna förstå vad andra känner och upplever
40