Rapport nr 3:2000, Årsrapport om socialtjänsten - Länsstyrelsen i ...

More documents

Recommendations

Info

Diagram 3. Skäl till klagomål när de rör handläggningen 1999 jämfört med 1998. Handläggning Muntliga beslut Brister i utredning Ifrågasatt utredningsskäl Kommunikation Allmänt Handläggningstid Beslutsmotivering Passivitet Dokumentation Inget beslut 0 10 20 30 10 1999 1998 Uteblivna formella beslut och brister i dokumentationen är de vanligaste förekommande klagomålen vad gäller handläggningsförfarandet under 1999. Dessa klagomål har ökat markant. Det skiljer sig jämfört med 1998 då anmärkningar över lång handläggningstid var mest frekvent. Diagram 4. Skäl till klagomål när de rör beslutet 1999 jämfört med 1998. Beslut Innehåll Avslag, överklagningsbart Avslag Avslag, ej överklagningsbart 0 15 30 45 60 % 1999 1998 Anmärkningar som rör själva beslutet avser framför allt avslag på beslut som inte är överklagningsbara. Det är en markant förändring jämfört med 1998. I dessa ärenden klagar personer bland annat på att de inte får hjälp med hyresskulder. Kritik i ärenden Länsstyrelsens kritik av socialtjänsten i enskilda ärenden minskar. Länsstyrelsen framförde någon form av kritik i 18 procent av ärendena 1999. Motsvarande andel 1998 var 40 procent. En stor del av anmärkningarna i de kritiserade ärendena avsåg handläggningen. Annat som kritiserades var socialtjänstens förvaltning av egna medel och tvister om ansvarig kommun. Att andelen beslut med kritik är låg innebär inte att den enskildes kritik varit obefogad i samma omfattning. Det kan ha gjorts fel men när felet påtalats eller kommunen på annat sätt uppmärksammat felet och rättat till det, riktas inte alltid kritik i beslutet. %
Telefonstatistik Merparten av klagomålen kommer via telefonsamtal och diarieförs inte. Av totalt ca 900 noterade klagomål inom alla områden avsåg ca 44 procent ekonomiskt bistånd. Antalet samtal har minskat något – med sex procent – jämfört med 1998. Av samtliga samtal 2 inom området ekonomiskt bistånd – ca 1 100 – rör • 38 (27) 3 procent klagomål – i huvudsak från allmänheten. • 44 (41) procent råd och stöd – varav ca 60 procent från den kommunala socialtjänsten. • 15 (25) procent information – varav över hälften från allmänheten. Knappt två tredjedelar av samtliga samtal kommer från allmänheten och en tredjedel från den kommunala socialtjänsten. Klagomål Av de klagomål som noterats mer detaljerat (94 procent av samtalen) avser nära hälften handläggningen, se diagram 5. Klagomål riktas framför allt mot beslutsmotiveringen – eller brist på sådan samt att man inte fått något beslut eller endast fått ett muntligt sådant. Klagomålen rör även brister i utredningen, passivitet, handläggningstid och ifrågasatt utredningsskäl om än i betydligt mindre utsträckning, se diagram 6. 17 procent rör bemötandet. Klagomålen avser att den enskilde bemötts kränkande eller avvisande. Enskilda klagar också på att det förekommer inslag av tvång och/ eller villkor, se diagram 6. 11 procent rör beslutet. Klagomålen avser att den enskilde inte beviljats vad han/hon ansökt om. Det är vanligare att klagomålen avser sådana beslut som går att överklaga som förvaltningsbesvär än beslut som inte går att överklaga. Det är en förändring jämfört med 1998. I ett par fall rör klagomålen också verkställighet av beslut. 13 procent avser lagtolkningsfrågor och 3 procent bostaden. Det senare handlar om att den enskilde är bostadslös och inte får hjälp att ordna sitt boende. Det kan också avse vräkningssituationer. ”Övrigt” avser framför allt enskilda som är allmänt missnöjda med socialtjänstens agerande men också tvister om ansvarig kommun, problem att få del av handling, förvaltning av egna medel, sekretess eller insatser. 2 Avser de samtal som registrerats. 3 Inom parentes anges andelen när samtliga socialtjänstens områden slagits ihop. 11 Diagram 5. Fördelning av skäl till klagomål i telefonsamtalen Bostad 3% Lagtolkning 13% Beslut 11% Övrigt 10% Omfattar 404 klagomål Bemötande 17% Handläggning 46%
Page 1 and 2: Årsrapport om om socialtjänsten s
Page 3 and 4: Innehållsförteckning SAMMANFATTAN
Page 5 and 6: Sammanfattande slutsatser Rapporten
Page 7 and 8: Tillsynens omfattning 1999 De uppgi
Page 9 and 10: Det har skett påtagliga förändri
Page 11: Skälen till klagomålen har inte f
Page 15 and 16: Rådgivning Antalet rådgivningssam
Page 17 and 18: Det har visat sig att förutsättni
Page 19 and 20: Barn, unga och familjer Statistik o
Page 21 and 22: Diagram 10. Skäl till klagomål n
Page 23 and 24: Andelen klagomål över handläggni
Page 25 and 26: Tillsyn av verksamheter på initiat
Page 27 and 28: Kvalitet och säkerhet i enskild so
Page 29 and 30: är giltiga med de grunder som best
Page 31 and 32: Vuxna missbrukare Statistik om äre
Page 33 and 34: 40 procent kommer från den kommuna
Page 35 and 36: Antalet tillståndsärenden har min
Page 37 and 38: nas också bra behandlingsinsatser
Page 39 and 40: I en kommundel noterades en nonchal
Page 41 and 42: I umgängesärenden har de som klag
Page 43 and 44: Omsorg om äldre Statistik om ären
Page 45 and 46: Telefonstatistik En stor del av kla
Page 47 and 48: Tillstånd att bedriva enskild verk
Page 49 and 50: Bedömning av socialtjänsten utifr
Page 51 and 52: Övrigt Det brister i dokumentation
Page 53 and 54: eftersom man visste att larmanordni
Page 55 and 56: Diagram 24. Skäl till klagomålen
Page 57 and 58: Tillstånd att bedriva enskild verk
Page 59 and 60: Bedömning av socialtjänsten utifr
Page 61 and 62: Brister i samverkan för personer m

Rapport nr 3:2000, Årsrapport om socialtjänsten - Länsstyrelsen i ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?