Rapport nr 3:2000, Årsrapport om socialtjänsten - Länsstyrelsen i ...

I stort sett alla kommuner bedriver någon form av kvalitetsarbete och de vanligaste metoderna
är att använda sig av brukarenkäter och klagomålshantering. Några kommuner har
också börjat använda sig av kollegiegranskning och fokusgrupper. Resultatet används för
att förbättra och utveckla verksamheter.
Kvalitetsarbete är en aktuell fråga i länets samtliga kommuner. Men utvecklingen av
arbetet har nått olika långt och skillnaderna är stora. Det finns ett engagemang för kvalitetsfrågor.
Det anses stimulerande att arbeta med dessa då det ökar medvetenheten om
verksamhetens mål och leder till en större delaktighet i planeringsarbetet. Arbetet har lett
till metodutveckling liksom att service och tillgänglighet har förbättrats. Men det ska inte
bortses från att arbetet kan gå trögt och att det existerar ett visst motstånd att bedriva aktivt
kvalitetsarbete.
De svårigheter som finns med att arbeta mer systematiskt med kvalitet kan vara
• omorganisationer och chefsbyten
• arbeta över verksamhetsgränser (revirtänkande)
• engagera medarbetare och få dem att känna sig delaktiga
• datasystem som inte fungerar för uppföljning och utvärdering
• brist på kunskap om metoder för uppföljning och utvärdering.
Det har visat sig att, förutsättningar för ett lyckat kvalitetsarbete är bättre om det startar i
liten skala än om man försöker greppa över hela verksamheten.
Övrigt
Kommunerna prioriterar vård på hemmaplan – beroendeenheter i samverkan med
landstinget är ett nytt inslag
Länsstyrelsens erfarenhet är att efterfrågan av strukturerad dagvård i privat regi ökar. Detsamma
gäller platser i dygnet-runt-vård som även kan ha karaktär av mer renodlade
omsorgsplatser. Planeringen för institutionsvård är korta behandlingstider i ett akut skede.
Kommuner utvecklar även den strukturerade öppenvården medan boendestöd som öppenvårdsform
stött på problem när det saknas bostäder. Bristen på bostäder skapar även problem
för den strukturerade öppenvården.
Det finns en tydlig strategi att missbruksvården så långt det är möjligt ska bedrivas på
hemmaplan. Samtliga tillfrågade kommuner redovisar också pågående och/eller nystartade
öppenvårdsprogram. Beroendeenheter där socialtjänsten samverkar med landstinget har
vuxit fram och delvis ersatt alkohol- och narkomanvårdsmottagningar. Erfarenheterna från
hur beroendeenheternas arbete fungerar växlar dock. Det kan bero på det geografiska
avståndet till mottagningen. Det kan också bero på hur samarbetsformerna utvecklats och
tillgången på personal.
Bristfällig dokumentation i missbruksärenden
Akter som rör missbrukare är alltför ofta ostrukturerade och det är svårt att följa ärendets
gång. Det visar den genomförda aktgranskningen i sex kommuner och fyra kommundelar.
Journalanteckningar blandas med utredningar, beslut och behandlingsplaner. Det kan
också vara svårt att av dokumentationen utläsa vad den enskilda underrättats om, vilka
beslut som egentligen fattats och vilket samråd som ägt rum. Det förekom också att beslut
inte var undertecknade.
36