Rapport nr 3:2000, Årsrapport om socialtjänsten - Länsstyrelsen i ...
Rapport nr 3:2000, Årsrapport om socialtjänsten - Länsstyrelsen i ...
Rapport nr 3:2000, Årsrapport om socialtjänsten - Länsstyrelsen i ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Familjerätt och familjerådgivning<br />
Statistik <strong>om</strong> ärenden från enskilda, organisationer eller myndigheter<br />
Diarieförda ärenden in<strong>om</strong> familjerådgivning finns inte och in<strong>om</strong> familjerätten är de relativt<br />
sparsamt förek<strong>om</strong>mande även <strong>om</strong> antalet ökat kraftigt under både 1998 och 1999.<br />
Ärendena <strong>om</strong>fattade ca 7 procent av samtliga registrerade anmälningar 1999.<br />
Antalet ärenden har ökat med 61 procent – 11 ärenden – under 1999 jämfört med året<br />
innan. Se tabell 8. Den markanta ökningen de två senaste åren speglar den allmänna tendensen<br />
i samhället där fäder i ökad utsträckning är beredda att ta ansvar för sina barn –<br />
något man också är beredd att kämpa för.<br />
Tabell 8. Totalt antal registrerade klag<strong>om</strong>ål 1995-1999.<br />
Diarieförda ärenden familjerätt<br />
1995 1996 1997 1998 1999<br />
Antal anmälningar 7 7 9 18 29<br />
28 ärenden avgjordes under 1999. För 20 av dessa avgjorda ärenden har skälen till klag<strong>om</strong>ålen<br />
angetts särskilt. Riktade anmärkningar avser s<strong>om</strong> regel bemötande och handläggningsförfarandet.<br />
Ett ärende kan <strong>om</strong>fatta fler än ett av dessa skäl. Totalt har 26 skäl till<br />
anmärkningar noterats.<br />
Nära hälften av anmärkningarna avser handläggningen och nära en tredjedel bemötandet.<br />
Anmärkningarna avser även jävsförhållanden och beslut i ett par fall.<br />
Handläggningen har framför allt rört passivitet – att det inte händer något i ärendet.<br />
Bemötandet handlar <strong>om</strong> att handläggare bedöms ha varit partiska i utredningar och i några<br />
fall att enskilda känt sig kränkta.<br />
Det är sårade fäder s<strong>om</strong> klagar – både muntligt och skriftligt – till <strong>Länsstyrelsen</strong>. De anser<br />
att <strong>socialtjänsten</strong> och d<strong>om</strong>stolar är partiska och inte tar till sig deras synpunkter i samma<br />
utsträckning s<strong>om</strong> mödrarnas. Papporna anser att myndigheterna inte lyssnar på dem.<br />
Det är också pappor s<strong>om</strong> klagar på att <strong>socialtjänsten</strong> inte ser till att deras rätt till umgänge<br />
med barnen fungerar. De tror att <strong>socialtjänsten</strong> kan agera i större utsträckning än vad s<strong>om</strong><br />
är möjligt.<br />
Kritik i ärenden<br />
<strong>Länsstyrelsen</strong> har inte kritiserat <strong>socialtjänsten</strong> i något av ärendena. 1998 kritiserade <strong>Länsstyrelsen</strong><br />
<strong>socialtjänsten</strong> i ett ärende av 17 avgjorda.<br />
Den kritik s<strong>om</strong> framförts mot <strong>socialtjänsten</strong> har inte varit berättigad. Den förorättande<br />
föräldern – oftast en pappa – vänder sig till fel myndighet. D<strong>om</strong>stolen har en egen utredningsskyldighet<br />
enligt Föräldrabalken och det är i d<strong>om</strong>stolsprocesser föräldrar ska ta upp<br />
det s<strong>om</strong> framförs till <strong>Länsstyrelsen</strong>. Men det är naturligt att föräldrar i ett trängt läge prövar<br />
alla tänkbara vägar.<br />
38