Rapport nr 3:2000, Årsrapport om socialtjänsten - Länsstyrelsen i ...

Anmärkningar mot handläggningsförfarandet ökade och dominerade påtagligt under 1999.
Även anmärkningar mot bemötandet har ökat jämfört med 1998. Klagomålen över själva
besluten och insatserna minskade. Se diagram 8.
45 procent av alla anmärkningar avser handläggningen. Socialtjänstens agerande anses för
passivt. Vidare ifrågasätts handläggningstid och utredningsskäl. Brister i kommunikation
och utredning är annat som det anmärks på.
29 procent avser bemötandet. Den enskilde upplever att han/hon inte bemöts på ett
respektfullt sätt av tjänstemännen, att han/hon inte fått korrekt information respektive att
det brustit i samverkan. Obesvarade brev liksom inslag av tvång och/eller villkor anmärks
det också på liksom att man känner sig avvisad.
4 procent avser beslutet. Den enskilde är missnöjd med beslutets innehåll.
4 procent avser insatsen. Brister i vården har påtalats men i år endast i ett fåtal ärenden.
3 procent avser ansvarig kommun. Kommuner är inte överens om vem som ska ha ansvaret
för ett barn- eller ungdomsärende.
Under övrigt ingår framför allt att personer framfört ett allmänt missnöje över socialtjänstens
agerande men också lagtolkningsfrågor, ta del av handling, bostadsfrågor samt sekretess.
Närmare preciseringar av hur vanliga olika klagomål är framgår av följande två diagram.
Diagram 9. Skäl till klagomål när de rör bemötandet 1999.
Bemötande
Obesvarade brev
Inslag av tvång/villkor
Partisk/subjektiv
Bemötts avvisande
Allmänt illa bemött
Brister i info./samverkan
Behandlats kränkande
0 10 20 30
Att människor känner sig kränkta eller allmänt illa bemötta är vanligast förekommande
både 1999 och 1998. Brister i information är förhållandevis vanligt under 1999. Området
kodades inte särskilt 1998, se diagram 9.
18
%