Om visionsarbete i staten - Ekonomistyrningsverket

60 INSPIRATIONSBOK · VISIONER
Tanken var att all verksamhet skulle präglas av Nollvisionen
och att alla skulle ta hänsyn till den i sitt arbete.
En stab på fyra personer, alla rekryterade utifrån, hade gott
stöd av generaldirektören (trots ett generaldirektörsbyte under
arbetets gång). ”Vi hade stor valfrihet i både angreppssätt och
arbetssätt. Vi fick ett tydligt problem att lösa och inga begränsande
förutsättningar för att lösa det. Det fanns ingen färdig
plan på hur arbetet skulle genomföras, det skedde organiskt och
vi nyttjade de möjligheter som gavs. Vi började tidigt tala om
en Nollvision eller Nollösning”, berättar Roger Johansson som
var en av personerna i staben. ”När kommunikationsministern
fick höra talas om vårt arbete med Nollvisionen och skrev in det
i propositioner på kommunikationsområdet, så innebar det att
vi fick draghjälp utifrån för det interna arbetet. Samtidigt kan
man säga att visionen blev påtryck utifrån istället för skapad
inom organisationen,” berättar Roger Johansson vidare.
Detta innebar att visionen snabbt blev känd och spridd,
både inom och utanför Vägverket, men arbetet med att förändra
arbetssätt inom Vägverket fick en trögare och svårare
start. Det formulerades en policy som innebar att alla verksamhetsansvariga
också fick ansvar för trafiksäkerheten. För att
förankra visionen och det nya tankesättet åkte staben runt
och deltog i diskussionerna överallt i organisationen.
Resultatet
Stort genomslag för visionen, men svårt
att ändra arbetssätt
Nollvisionen blev snabbt väldigt omtalad. Alla hade en egen idé
om vad Nollvisionen var, både inom Vägverket, inom andra
organisationer och bland allmänheten. Det fanns dock fortfarande
problem med att göra rätt insatser för att nå visionen,
men man började till exempel med att sätta upp mitträcken.
För att förstärka det nya ansvaret använde sig Vägverket inte
av något annat styrmedel än visionen och en policy som beskrev
det nya ansvaret. I praktiken styrs Vägverkets verksamhet starkt
av budget, hela vägen upp till regering och riksdag. Vägverket
hade cirka 20 miljarder kronor i anslag, varav cirka 18 miljarder
kronor var destinerade för att bygga nya vägar och underhålla
befintliga vägar, de resterande 2 miljarderna var avsatta främst