Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB

VÄRMEFORSK
(AIS) och handlar om karaktärisering av alternativa material. Fyra olika typer av
gjuterisand (både kemiskt bunden och bentonitbunden), två stenmjöl och en bottenaska
ingår i projektet. Dessa materials tekniska och miljömässiga egenskaper karaktäriseras i
samarbete mellan SP, Chalmers och Gjuteriföreningen. Både tester i laboratorium och i
fält har utförts. Miljöanalysen utgörs av en komplett riskvärdering för de olika
materialen. Denna riskvärderingen tillsammans med de tekniska resultaten kommer att
leda till ett antal rekommendationer och riktlinjer för hur dessa material bör användas
[2].
Ett annat NIF-finansierat (Nordisk Industri-Fond) projekt heter Gjenbruksmaterialer i
veg, (förväxla ej med Vegdirektoratets (norska vägverket) eget projekt
Gjenbruksprosjektet) där den första etappen precis har avslutats. Det är ett samnordiskt
projekt vars syfte är att öka användningen av alternativa material till väg- och
anläggningsbyggnad. SP har deltagit i etapp I som var en förstudie- och
planeringsetapp. Nästa etapp planeras starta under våren 2004. Projektledningen drivs
från Norge av SINTEF (Styrelsen för Industriell och Teknisk Forskning). En del av
etapp II handlar om provning och karaktärisering, i av vilken SP har en betydande
andel. Hela projektbudgeten är ca 14 miljoner Nkr.
SP har precis avslutat ett projekt inom ramen för Nordtest som handlade om
vattenabsorption. Projektet utfördes som ett samnordiskt projekt mellan SP, IBRI
(Icelandic Building Research Institute) på Island och SINTEF i Norge. Bakgrunden till
projektet är observationer att alternativ ballast och en del traditionell ballast absorberar
vatten under mycket lång tid, ibland under längre tid än ett år, varför den relativt nya
EN-standarden för vattenabsorption SS-EN1097-6 ej fungerar tillfredsställande för
sådana material. Detta medför att även då man följt SS-EN1097-6 så blir resultaten
missvisande för alternativa material, om vattenmättat tillstånd krävs.
I samband med att alternativa material långsamt blir mer etablerade så kommer de också
in i befintliga regelverk, t ex ATB VÄG (se avsnitt B.1). En remiss för krossad betong i
ATB VÄG har cirkulerat under våren 2003, på vilken SP lämnade omfattande
remissvar. Remissvaren bearbetas för närvarande och därefter skall regler för krossad
betong i ATB VÄG publiceras. Nästa alternativa material för vilket regler för ATB
VÄG skall skrivas är masugnsslagg. SP skall skriva ett utkast för detta på uppdrag av
Vägverket före 2003 års utgång.
Projekt inom alternativa material och produktcertifiering förekommer också, t ex Pmärkning
av masugnsslagg och stålslagg. Masugnsslaggen skall P-märkas för
applikationen ”obundna överbyggnadslager i belagd väg”, och eventuellt mot andra
applikationer i ett senare skede. Ett motsvarande P-märkningsprojekt drivs för
stålslaggen, som omfattar en mängd typer av slagg med olika egenskaper, te x
ljusbågsugnsslagg, järnsand och ferrokromslagg.
Även inom angränsande materialtyper så bedriver SP Bygg och Mekanik
produktcertifiering. T ex så drivs ett projekt för att fastställa kvalitetskriterier för
anläggningsjord [3] där råvarorna bl a består av alternativa återvunna material. I ett
annat projekt arbetade SP, tillsammans med RVF (Renhållningsverksföreningen) och ett
6