Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB
Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB
Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VÄRMEFORSK<br />
Angående dimensionering så finns det inga speciella regler för hur vägen skall<br />
dimensioneras då man bygger med slaggrus, utan samma dimensioneringskriterier har<br />
använts som för de traditionella materialen. Vegdirektoratet kräver också att slaggen<br />
skall lagras i minst 3 månader för att stabiliseras [5].<br />
Ett annat kapitel [5] behandlar aspekter då utläggning av slaggrus skall ske. Det som tas<br />
upp är maximal tjocklek (0,20 m) då slaggrus skall packas, att nedkrossning skall<br />
försöka undvikas och att arbetstrafik skall undvikas.<br />
Angående kolbottenaska så används den inte till vägbyggnad i Vegdirektoratets regi.<br />
Enligt Pihl [4] används kolbottenaskan enbart till enklare vägbyggnad runt de<br />
förbränningsanläggningar som producerar den. Pihl [4] kände inte till några speciella<br />
riktlinjer för konstruktion med denna typ av aska.<br />
För närvarande används inte askor fullt ut i väg- och anläggningsbyggnad beroende på<br />
att ett nytt regelverk medför att inte alla askorna klarar av miljökraven. Arbete pågår för<br />
att lösa situationen.<br />
1.6.2 Nederländerna<br />
Nederländerna erhåller stora mängder aska från avfallsförbränning årligen, drygt 1<br />
miljon ton [6]. Askanvändningen har varierat på grund av omvärldsfaktorer. Under<br />
senare delen av 90-talet användes ganska stora mängder askor för utfyllnad och<br />
konstruktionsändamål. Askanvändningen har dock avtagit på senare tid eftersom det har<br />
framkommit att askorna inte används i enlighet med bestämmelserna och att askor<br />
använts som inte uppfyllde kraven [6].<br />
1.6.3 Finland<br />
Finland har till skillnad från Sverige nästan ingen avfallsförbränning av hushållsavfall,<br />
enbart en anläggning finns för förbränning av hushållsavfall utanför Helsingfors.<br />
Finland har framförallt botten- och flygaskor från kol- och torvförbränning som till viss<br />
del används till utfyllnad och väg- och markkonstruktioner. Två större<br />
forskningsperioder har genomförts i Finland. Den första på 80-talet som fokuserade på<br />
testkonstruktioner. Den andra perioden var på 90-talet med ett par olika projekt, bl a<br />
”Ash for utilisation” [6].<br />
8