Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB

VÄRMEFORSK
för handläggare som skall utfärda arbetsbeskrivningar och göra upphandlingar av
entreprenader. Redan i förordet nämns att genom överenskommelser mellan svensk
Byggtjänst (som producerar AMA) och Vägverket så har relevanta delar av Vägverkets
ATB VÄG 2003 [7] inarbetats.
Det kapitel i AMA 98 som är relevant för detta projekt är DCB Obundna
överbyggnadslager för väg, plan o d. Detta kapitel är i sin tur uppdelat på fyra
underkapitel:
• DCB 1 Undre förstärkningslager för väg, plan o d.
• DCB 2 Förstärkningslager för väg, plan o d.
• DCB 3 Obundet bärlager för väg, plan o d.
• DCB 4 Slitlager av grus och stenmjöl för väg, plan o d.
Informationen i AMA är uppbyggd enligt pyramidprincipen, dvs förutom det som gäller
enligt en (under)rubrik, gäller också allt enligt de överordnade rubrikerna. Det som står
under rubrik DCB gäller således även för alla underrubriker (DCB 1 – DCB 4). De
överordnade kraven i DCB är krav på nivå, bärighet och packningsgrad. Metoder för
kontroll och kravnivåer överensstämmer i stort sett med motsvarande krav på obundna
lager i ATB VÄG 2003 [7] kapitel 11.
3.4 EU-standarder
För närvarande pågår arbete på EU-nivå med att ta fram CEN-standarder (EN+nummer)
[14] som kommer att ersätta de svenska standarderna inom området. De standarder som
berör detta projekt och kan ha betydelse för projektet, främst standarder inom
ballastområdet, visas i tabell 3-1. De standarder som är med i tabellen är antingen
framtagna av TC154/TK187 (ballast) som sysslar med alla möjliga applikationer av
ballast, eller TC227/TK202 (vägmaterial) som tagit fram standarder som berör ballast,
fast med utgångspunkt för vägbyggnad, ”applikationsstandard”. Förkortningen TC står
för ”Technical Comittee” och syftar på arbetsgruppen inom CEN och förkortningen TK
(Tekniskt Kommitté) syftar på motsvarande arbetsgrupp inom Sverige.
3.4.1 Produktstandarder
De ovan nämnda standarderna är sk produktstandarder och beskriver produkten. Dessa
produktstandarder hänvisar ofta till andra standarder, främst olika typer av standarder
för provningsmetoder. Både produkt- och provningsstandarder har tagits fram av CEN
parallellt och har nu getts ut i en ”första generation”. Arbetet kommer nu att fortsätta i
kommittéerna för att ta in synpunkter på standarderna för att så småningom ge ut en
andra generation produkt- och provningsstandarder.
3.4.2 Traditionella provningsmetoder för alla material oavsett ursprung
Den första generationens produktstandarder gör inte gör någon betydande skillnad på
om materialet är traditionellt eller återvunnet, utan i inledningen av standarderna
definieras att de gäller för ”naturliga eller tillverkade eller återvunna” material. Dock så
hänvisar produktstandarderna nästan alltid till provningsmetoder som är utvecklade för
traditionella material. Eftersom det finns kunskap om att traditionella provningsmetoder
inte fungerar tillfredsställande för alternativa material, så blir detta till en nackdel för
18