Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB
Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB
Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
19<br />
VÄRMEFORSK<br />
alternativa material. Den andra generationens produktstandarder (om ca 4-5 år) kommer<br />
förmodligen att innehålla provningsmetoder som tar hänsyn till de alternativa<br />
materialen i större utsträckning.<br />
3.4.3 Struktur på produktstandarder<br />
Produktstandarderna är oftast uppbyggda med ett inledande avsnitt som berör<br />
omfattningen av standarden, hänvisningar till andra standarder, samt<br />
begreppsförklaringar. De viktigaste avsnitten i standarderna är de som ställer olika krav<br />
på olika egenskaper, t ex geometriska krav.<br />
De flesta standarder inleds med en formulering som innebär att behovet av tester och<br />
deklaration av olika egenskaper skall begränsas till den omfattning som är rimligt med<br />
hänsyn till vad materialet skall användas till eller produktens ursprung. Det måste med<br />
andra ord ske en avvägning av vad som skall deklareras från fall till fall, vilket är något<br />
som leverantör och kund måste enas om. Många avsnitt i standarderna inleds sålunda<br />
med ”Vid behov…” så skall följande testas, följt av en tabell med olika kategorier<br />
beroende på testets resultat. Vilken typ av test som skall användas för denna egenskap<br />
definieras också, i de flesta fall genom hänvisning till en annan standard. I några fall<br />
används en formulering som innebär att en egenskap måste testas och deklareras.<br />
Produktstandarderna definierar ofta ett antal olika klasser i vilket provningsresultatet för<br />
exempelvis micro-Deval-provningen kan införas. På sikt kommer förmodligen ett antal<br />
sk NADs (National Application Document) att tas fram och sammanlänkas med ATB<br />
VÄG 2003 [7], dvs Vägverket definierar exakt vilka egenskaper som skall verifieras<br />
och vilka klasser som skall gälla (enligt klassificeringen i de europeiska standarderna)<br />
då ballast skall användas för vägbyggnad inom Vägverkets regi. Därför är viktigt att<br />
redan nu känna till standarderna för att se vad som måste provas och hur det skall<br />
provas. då olika ballastprodukter skall användas.<br />
3.4.4 Definitioner av ballast<br />
Som beskrivits ovan så är standarderna skrivna för att passa material oberoende av sin<br />
bakgrund eller ursprung. Med avseende på ursprung så definierar EN 13242 att ballast<br />
kan vara naturlig, tillverkad, eller återvunnen, se nedan. I en annan standard definieras<br />
även en fjärde ballasttyp, ”biproduktsballast”. Nedan så redovisas ballasten indelning<br />
efter ursprung respektive densitet. Andra indelningar förekommer också, främst efter<br />
kornstorleksfördelning.<br />
Ballastindelning efter ursprung:<br />
• Naturlig ballast (natural aggregates) (TC154/EN13242) = ”ballast från<br />
mineraltäkter som inte utsatts för något annat än mekanisk bearbetning” [15].<br />
Detta är traditionell ballast, t ex naturgrus eller krossat berg från en bergtäkt.<br />
• Tillverkad ballast (manufactured aggregates) (TC154/EN13242) = ”ballast av<br />
mineraliskt ursprung som erhållits genom en industriell process som inbegriper<br />
termisk eller annan typ av modifiering” [15]. Ett bra exempel på detta är