Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB

VÄRMEFORSK
kommer. I undergrunden kan man alltså lägga ett material med helt andra egenskaper än
i t ex bärlagret.
Slitlagret skiljer sig från de övriga lagren på det sättet att det (oftast) är bundet – i alla
fall om man studerar större vägar. Grusvägarnas slitlager är ju obundet, men kan i vissa
fall bindas tillfälligt med olika salter, cement och dylikt. Slitlagret består av någon typ
av ballast som är blandat med bitumenmassa som håller ihop ballasten. Kravställningen
på slitlagret är helt annorlunda i och med att det har en annan funktion än de obundna
lagren som inte slits på samma sätt. På grund av att slitlagret skiljer sig till stor del från
de obundna lagren så studeras ej kraven för slitlager i detta projekt. Bl a så är den
potentiella miljöpåverkan från slitlagret annorlunda jämfört med motsvarande från de
täckta obundna lagren, eftersom de partiklar som slits loss från slitlagret kommer att
sköljas bort av nederbörden. Partiklar som lossnat från slitlagret orsakar också till
damning och bidrar därmed till ett luftmiljöproblem.
2.1.2 Tjälskydd
Förutom de ovan nämnda hållfasthetsaspekterna på vägen så krävs det att vägen är
beständig under dimensioneringsperioden, vanligen 40 år [7]. En viktig egenskap för
detta är tjälskydd, dvs vägkonstruktionens påverkan av tjäle skall begränsas. Ett
speciellt lager, skyddslagret, har till uppgift att skydda mot tjälen. I södra Sverige kan
man ibland bygga vägar utan skyddslager, medan det är mer eller mindre obligatoriskt i
norra Sverige.
Vidare så indelas materialen enligt fyra tjälfarlighetsklasser enligt ATB VÄG 2003 [7].
Tjälfarligheten beror av tre parametrar, materialets vatteninnehåll, dess
uppsugningsförmåga (kapillaritet) och dess genomsläpplighet (permeabilitet). De mest
tjälfarliga materialen har ett stort vatteninnehåll, stor uppsugningsförmåga och
dessutom en stor genomsläpplighet [44].
2.1.3 Frosthalka
För att vägen inte skall bidra till att öka risken för frosthalka krävs att
isoleringsförmågan i de högsta lagren av vägen inte får vara för hög [7]. Om så är fallet
kan frosthalka uppstå i alltför snabbt vid temperaturväxlingar. Detta är oberoende av
vilken materialtyp (traditionella eller alternativa) som används som
konstruktionsmaterial. ATB VÄG 2003 [7] innehåller bestämmelser om detta.
2.2 Traditionell vägdimensionering
Vägdimensionering i Sverige är uppbyggd enligt principen ovan, dvs (relativt tunna)
bundna slitlager, obundna bärlager, obundna förstärkningslager, ev skyddslager (för
tjälskydd mm) och en undergrund på vilket överbyggnaden ligger. För att skapa denna
uppbyggnad använder Vägverket och vägkonstruktörer sedan en tid tillbaks ett vägdimensioneringsprogram
som heter PMS Objekt version 3.0:
(från Vägverkets hemsida:)
PMS Objekt är ett beräkningsprogram för dimensionering av vägar, nybyggnad eller
förstärkning/underhåll av befintlig väg. Följande beräkningar kan göras i programmet:
10