Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB
Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB
Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
33<br />
VÄRMEFORSK<br />
Tabell 4-3. Sammanställning av tidigare uppmätt permeabilitet hos några olika material<br />
Table 4-3. Summary of measured permeability of some materials<br />
Material Permeabilitet Metod Källa och kommentar<br />
Kolbottenaska<br />
2*10 -5 - 4*10 -5 Rörpermeameter Provn.metoder<br />
alternativa mtrl VV[1]<br />
Slaggrus<br />
9*10 -7 - 2*10 -6 Rörpermeameter Provn.metoder<br />
alternativa mtrl VV[1]<br />
Betongkross<br />
1*10 -6 - 5*10 -6 Rörpermeameter Provn.metoder<br />
alternativa mtrl VV[1]<br />
Referensmaterial 3*10 -6 - 4*10 -6 Rörpermeameter [1] Referensmaterialet<br />
Grusig morän 1*10<br />
bestod av ett sandigt<br />
grus<br />
-7 – 1*10 -5 flera olika Fagerström och Wiesel<br />
metoder 1972 [41]<br />
Sandig morän 1*10 -8 - 1*10 -6 flera olika Fagerström och Wiesel<br />
metoder 1972 [41]<br />
Siltig morän 1*10 -9 - 1*10 -7 flera olika Fagerström och Wiesel<br />
Bottenaska<br />
Skärblacka (från<br />
bark(2/3)/olja(1/3)<br />
förbränning<br />
metoder<br />
> 1*10 -6 Celltryckspermeameter<br />
1972 [41]<br />
[2] Gustafsson et al.<br />
Av tabellen ovan framgår att permeabiliteten kan variera mycket mellan olika material.<br />
Det som främst styr permeabiliteten är naturligtvis kornstorleksfördelning – med<br />
ökande kornstorlek och ökande ensgradering så ökar också permeabiliteten.<br />
Förslag till funktionskrav: Askorna bör ha en permeabilitet som är större eller lika<br />
med ca 5*10 -7 m/s för att klara god dränering, om askan skall ligga i en<br />
vägöverbyggnad. Askorna skall jämföras med permeabiliteten hos olika jordarter.<br />
Rörpermeameter bör användas för att prova denna egenskap.<br />
4.3.6 Packningsegenskaper och hantering<br />
För att askorna skall kunna användas som ett väg- och anläggningsbyggnadsmaterial så<br />
krävs det att de går att hantera på ett smidigt sätt. Bestämning av<br />
packningsegenskaperna i laboratorium är viktigt för att ha som referens vid fältpackning<br />
då bästa möjliga packning skall uppnås. De parametrar som bestäms vid packningen är<br />
optimal vattenkvot och maximal densitet. Packningsförsöken i laboratorium ger också<br />
en del vägledning om ingångsvärden för andra laboratorieförsök, t ex dynamiskt<br />
triaxialtest.<br />
Tidigare försök med kolbottenaska [1] visar att optimal vattenkvot kan bestämmas med<br />
lätt eller tung instampning. Maximal densitet kan därefter bestämmas med hjälp av<br />
inpackning på vibrobord vid den vattenkvot som bestämdes vid inpackningen [1].
Change language