Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB

VÄRMEFORSK
systematisk förbättring av ballasten, färre tvister har uppkommit och de tvister som
uppkommit har oftast lösts till leverantörens fördel [18].
För de alternativa materialen är det extra viktigt med kvalitetssäkring eftersom
materialets kvalitet varierar mer för alternativa material än för traditionella, samt att
okunskapen är större om dessa material hos de flesta inblandade parterna. Dessutom
skall de alternativa materialen konkurrera med den traditionella ballasten, som ofta är
certifierad. Detta betyder att det är viktigt att både kunna karaktärisera askorna både
tekniskt och miljömässigt samt garantera att karaktäriseringen är riktig.
Kvalitetssäkringen måste också vara inriktad på den applikation som man avser askan
till. Kvalitetssäkringen kan utföras på olika nivåer där den mest omfattande nivån
innebär bl a kontroll av en tredje part.
En sådan utveckling är nödvändig för att askorna skall lämna stadiet som ett material
som används vid enstaka försöks- och forskningsprojekt, till ett material som
rutinmässigt används vid olika typer av väg- och anläggningsbyggnad.
Värmeforskprojekt Q4-207 ”Förutsättningar för att askor kommer till användning i
vägar” [6] kom fram till en liknande slutsats, ”En rekommendation är att policies
utvecklas som främjar askor på regional nivå och att tydliga regler tas fram för
askanvändning på praktisk nivå. Vidare bör former för aktörssamverkan och
kvalitetssäkring utvecklas.”
3.6 Summering av kapitel 3
Kapitlet inleds med ett resonemang om funktionskrav kontra materialkrav där det
konstateras att traditionellt så ställs krav på materialen istället för funktionen eftersom
detta är lättare att verifiera. För traditionella material så finns också en
erfarenhetsmässig koppling mellan krav på materialen i laboratorium och den funktion
som dessa material har i fält. För alternativa material som oftast har svagare kornstyrka
och där traditionella provningsmetoder ej passar, saknas denna koppling, vilken är en av
anledningarna till detta projekt.
Ett regelverk som finns är emellertid ATB VÄG 2003 [7]. För traditionella material
finns fyra explicita krav som ställs upp. Dessa krav är ej centrala för alternativa
material, utan man bör studera de funktionskrav som finns och mer eller mindre direkt
verifiera dessa. Sådana funktionskrav är t ex att vägen skall vara formbeständig och inte
orsaka onödig frosthalka, se avsnitt 2.1. Eftersom askor i viss mån liknar lättklinker bör
också det ATB VÄG-tillägg beaktas som handlar om lättklinker.
Ett annat regelverk är Anläggnings-AMA 98 som är ett dokument för hela
anläggningssektorn. Vad gäller vägtekniska aspekter följer den helt ATB VÄG 2003
[7]. Anläggnings-AMA är först och främst avsedd att användas som ett underlag då
upphandlingar skall genomföras.
EU-standarder är en tredje typ av regelverk som måste beaktas. Dessa anger i de flesta
fall hur olika egenskaper skall delas in i klasser. Vilken klass som är nödvändigt för
applikationen är det sedan upp till någon annan part att avgöra, t ex beställaren. Den
”första generationens ballaststandarder” som börjar gälla i år eller nästa år är skriven på
22