Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB

2 Principer för vägbyggnad
9
VÄRMEFORSK
Syftet med detta kapitel är att beskriva principerna för hur en väg är uppbyggd för att
senare kunna referera till detta i de följande kapitlen som mer handlar om materialen.
Syftet är också att de som har askorna (askproducenterna) skall få bättre kunskap om
varför vissa typer av krav måste ställas på vägbyggnadsmaterial för att få en fullgod
väg. För de som är vana vid vägbyggnad – entreprenörerna – kan avsnitt 2.1 ses som en
repetition.
2.1 Vägens olika delar
En principiell uppbyggnad av en väg visas i Figur 2-1, tagen från Vägverkets ATB
VÄG 2003 [7] (se kapitel B.1).
Figur 2-1. Principiell uppbyggnad av en väg, ATB VÄG 2003 [7], kapitel B.1.
Figure 2-1. Typical construction of a road according to ATB VÄG 2003 [7], chapter B.1.
Av bilden framgår att vägen kan i princip delas in i undergrund/underbyggnad och
överbyggnad. Undergrunden är underlaget som kan bestå av en mängd olika material,
beroende på tillgång mm. Överbyggnaden består av bär och förstärkningslager som
(eventuellt) täcks på toppen, av ett slitlager. En väg måste inte se ut på detta sätt, men
om entreprenören hävdar att denne bygger enligt ATB VÄG 2003 [7] så måste vägen ha
en uppbyggnad som följer ATB VÄG 2003 [7].
Tre mycket övergripande krav (fler krav finns i avsnitt B.1) är att vägen skall ha rätt
hållfasthet mot påkänningar både från trafik och från klimat, vilket är utvecklat nedan
under punkterna hållfasthet och tjälskydd och frosthalka. Dessa tre krav är också de
viktigaste då en väg dimensioneras, vilket utvecklas i avsnitt 2.2 och 2.3.
2.1.1 Hållfasthet
Vägen måste hålla för de belastningar den utsätts för – ha rätt hållfasthet. Detta krav på
hållfasthet innebär att krav ställs på materialen för olika lager i vägen. Materialkraven i
dessa olika lager är högst i slitlagret och sjunker successivt då man rör sig nedåt i
vägkroppen/undergrunden [8]. Detta beror på att belastningen är störst på det material
som befinner sig närmast däcken på fordonet. Sedan sjunker belastningen
(spänningarna) successivt ju längre från däcken (både vertikalt och horisontellt) man