Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB
Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB
Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VÄRMEFORSK<br />
• Termisk beständighet (frys-tö-försök). De metoder som föreslås bli<br />
europastandard tar ej hänsyn till att vissa material suger vatten under lång tid,<br />
varför metoden blir missvisande. I dessa fall måste provet förkonditioneras<br />
under betydligt längre tid än normalt, vilket kräver en modifiering av metoden. I<br />
Sverige finns hittills inga krav i (ATB VÄG 2003 [7]) på att termisk<br />
beständighet måste testas. Vattenabsorptionen har också en koppling till<br />
värmekonduktiviteten, dvs värmekonduktiviteten ändras då vatteninnehållet<br />
ändras. Även tjällyftningen har en koppling till vattenabsorptionen varför dessa<br />
bör kopplas ihop.<br />
• Packningsegenskaper. Lätt och tung instampning genomfördes vid olika<br />
vattenkvoter. För kolbottenaskan så kan lätt eller tung instampning användas.<br />
Alla de undersökta materialen erfor en viss nedkrossning vid packningen.<br />
Vibrobord rekommenderas dock till alla grovkorniga material (eftersom den<br />
mest efterliknar verkligheten) med mindre än 10 % finjord.<br />
• Bärförmåga och stabilitet. Dynamisk triaxialprovning bedömdes vara generell<br />
(bl a kan densitet och vattenkvot väljas efter behov) och passa mycket bra för de<br />
alternativa materialen. Fördelen är att provningen görs på en volym av hela<br />
materialet och inte på enskilda korn. Samtliga provade material ansågs minst<br />
klara kraven i materialtyp 2 (enligt definitionen i ATB VÄG 2003 [7], tabell<br />
A12.1-1).<br />
• Sättning/kompression. Två olika försök utfördes. Ett kompressometerförsök med<br />
stegvis pålastning med en metod som benämnes ”kompressometerförsök SGI”<br />
och ett kompressibilitetsförsök SP-metod 01-46-77, enligt förslag till Nordtest<br />
för lättballast (som nu ligger som förslag inom prEN13055-2). Den sistnämnda<br />
ansågs vara ”fullt möjlig” att tillämpa på alternativa material. Den förstnämnda<br />
ansågs kunna användas för en ”relativ bestämning av materialens kompressionsegenskaper”.<br />
På grund av skillnader mellan provningsmetoderna var resultaten<br />
inte direkt korrelerbara mellan provningsmetoderna.<br />
• Tjälfarligheten bestämdes enligt VVMB 609:1994 och resultatet visade att alla<br />
materialen kan anses vara icke tjällyftande vid den provade kornstorleken.<br />
• Samtliga provade material bedöms vara lämpliga som underbyggnadsmaterial på<br />
basis av tekniska egenskaper.<br />
5.2.2 SP, Provningsmetoder anpassade för återvinningsmaterial –<br />
projekt 1, Kornstorleksfördelning<br />
Tre nordiska samarbetsprojekt som genomförts i serie inom ramen för Nordtest<br />
påbörjades 1997 och koordinerades av SP. Det första projektet studerade främst hur<br />
provningsmetoder för kornstorleksfördelning och mekaniska egenskaper (sprödhetstal,<br />
LA(LosAngeles)-test, DSC(Dutch Static Compression)-test) fungerar för de alternativa<br />
materialen [19]. Tyngdpunkten i projektet var kornstorleksfördelning och att utvärdera<br />
36
Change language