Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB

63
VÄRMEFORSK
8.5 Övriga bottenaskor
Den dokumenterade användningen av övriga bottenaskor till väg- och
anläggningsbyggnad är mycket sparsam. Det finns ett par rapporter som beskriver några
projekt, men det stora flertalet av projekt är förmodligen odokumenterat, eller
dokumenterade i icke sökbar form. Trots detta har förmodligen askor använts som
fyllnadsmassor och till byggnation av mindre vägar på flera håll i Sverige, utan att detta
dokumenterats eller följts upp.
8.5.1 Erfarenheter från kartläggningen i detta projekt.
Den kartläggning som gjort i detta projekt angående bottenaskor visar att askorna ofta
har använts som konstruktionsmaterial inom eget område eller inom deponier.
Erfarenheterna från askorna har i dessa fall oftast varit god. Då bottenaskorna skall
användas utanför eget område och speciellt om någon entreprenör är inblandad i
processen ställs dock helt andra krav på att materialet är väldefinierat och hållbart även
på lång sikt. En annan anledning till att användning utanför eget område är ganska
sparsam beror på osäkerheter hur miljöegenskaperna skall bedömas, vilket belyses i ett
parallellprojekt till detta projekt, projekt Q4-104 ”Miljöriktlinjer för nyttiggörande av
askor i anläggningsbyggande” [28].
8.5.2 Rapport om aska från skogsindustrin 1993
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL) refererar 1993 i en rapport [36] ett
par mindre projekt där aska använts i vägsammanhang. Biobränsleaskor från Hylte,
Rockhammar och Fors bruk användes till skogsbilvägar och cykelvägar. Man
konstaterade att en del oförbränt material fanns i askan och att den orsakade sämre
bärighet, vilket liknande studier också kommit fram till. Bärigheten på konstruktionen
jämfördes och askan från Hyltebruk (bark och slam) uppvisade en något sämre bärighet
än traditionella material.
8.5.3 Systematisk genomgång av kol- och blandaskor 1997
En genomgång av askhanteringen och speciellt planer för nyttiggörande gjordes 1997
och redovisades i en rapport [37]. Cirka 50 anläggningar kontaktades och deras planer
för nyttiggörande av askorna redovisades. Rapporten tar speciellt upp askorna som
lättfyllnadsmaterial och påpekar fördelarna med att använda aska på detta sätt. Ur
bärighetssynpunkt kan askorna jämföras med grus eller sand, enligt rapporten. Man
refererar bl a till projektet med kolbottenaska som finns beskrivet under rubrik 8.3.
Förutom de ovan redovisade rapporterna finns en stor mängd rapporter som redovisar
försök med både bottenaska och flygaska tillsamman med blandningar av andra typer av
alternativa material, för många olika applikationer.
8.6 Summering av kapitel 8
Sammanfattningsvis kan sägas att kunskaperna och erfarenheter av användning är störst
med avseende på slaggrus och kolbottenaska. Kunskapen finns dock koncentrerad till de
regioner som har dessa askor. Angående de övriga bottenaskorna så är kunskaperna om
och erfarenheterna av att använda dessa inte lika stora.