22.09.2013 Views

Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB

Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB

Rapport 867.pdf - Svenska EnergiAskor AB

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

61<br />

VÄRMEFORSK<br />

8 Erfarenheter av bottenaskor till väg- och anläggningskonstruktion<br />

i Sverige.<br />

Syftet med detta kapitel är att ge en översikt över vilka väg- och anläggningsprojekt<br />

som genomförts och dokumenterats i Sverige med bottenaska som<br />

konstruktionsmaterial, och hur man dimensionerat och eventuellt kompenserat för de<br />

alternativa materialens avvikande egenskaper. Avsnittet är av betydelse för att fastställa<br />

vilka erfarenheter som erhållits och undvika att man framöver genomför något som<br />

redan prövats.<br />

8.1 Bottenaskor<br />

De alternativa ballastmaterialen är av många olika typer, varav en viktig grupp utgörs<br />

av bottenaskor. En grov systematisk uppdelning av bottenaskor är:<br />

• slaggrus<br />

• kolbottenaskor<br />

• pannsander<br />

• övriga bottenaskor<br />

Slaggrus och kolbottenaskor behöver ingen närmre förklaring, vilket kan behövas för<br />

”övriga bottenaskor” och pannsander. Med övriga bottenaskor menas i detta projekt<br />

sådana askor som tillkommit genom förbränning av mer eller mindre definierade<br />

blandningar av bränslen såsom kol, gummi, returträflis, avsvärtningsslam, bark,<br />

biobränsle, olja och fiberslam. Nästa kapitel behandlar detta utförligare. Pannsander är<br />

bottenaska från CFB och BFB-pannor och består av en blandning av<br />

förbränningsprodukter och den sand som används i dessa panntyper.<br />

De erfarenheter som erhållits av bottenaskor i Sverige är till största delen från de två<br />

förstnämnda kategorierna, dvs slaggrus och kolbottenaskor. För de övriga bottenaskorna<br />

så är kunskaperna mindre och sämre systematiserade med avseende på användning som<br />

väg- och anläggningsbyggnadsmaterial.<br />

8.2 Slaggrus<br />

Omfattande undersökningar har genomförts på slaggrus av RVF och SYSAV i Malmö<br />

och av Arm [8] (se avsnitt 5.2.5 i denna rapport). Det har även byggts en del<br />

anläggningar med slaggrus som konstruktionsmaterial, t ex:<br />

• Törringevägen (förstärkningslager i gata)<br />

• Containerterminal för SJ<br />

• Svårgertorp (slaggrus i parkeringsplats, förstärkningslager)<br />

• Kompostplatta (slaggrus som förstärkningslager i Svedala)<br />

• Slaggrusväg i Dåvamyran.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!