Hotet mot vår miljö - Industrin en del av lösningen - IF Metall
Hotet mot vår miljö - Industrin en del av lösningen - IF Metall
Hotet mot vår miljö - Industrin en del av lösningen - IF Metall
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN – EN DEL AV LÖSNINGEN<br />
Ekonomiska och politiska styrme<strong>del</strong><br />
proc<strong>en</strong>t i Japan. EU har större off<strong>en</strong>tliga och universitetsbaserade<br />
satsningar på forskning än USA och Japan.<br />
Utanför EU fi nns ett mer kommersiellt förhållningssätt<br />
till forskning och utveckling. D<strong>en</strong> politiska medvet<strong>en</strong>het<strong>en</strong><br />
inom EU om klimatproblem<strong>en</strong> medför att politik blir ett<br />
verktyg för att lösa klimatproblem<strong>en</strong>. Det behöver dock inte<br />
betyda att EU: s lösningar är effektivare än mer kommersiella<br />
lösningar. Till exempel har USA, <strong>en</strong>ligt FN-rapport<strong>en</strong>,<br />
<strong>en</strong> gynnsam <strong>miljö</strong> för innovationer. Detta har medfört att<br />
USA är d<strong>en</strong> största marknad<strong>en</strong> för globalt riskkapital där<br />
riskkapitalets fi nansiering <strong>av</strong> forskning och investeringar i<br />
förnybar <strong>en</strong>ergi inte är obetydlig.<br />
Utmaningar för EU<br />
Strategin för att bekämpa klimatförändringar står inför<br />
viktiga utmaningar. Det handlar om riskerna med klimatförändring<strong>en</strong><br />
och d<strong>en</strong> politiska viljan att göra något åt<br />
detta internationellt. Det handlar om ländernas anpassning<br />
till effekterna <strong>av</strong> klimatförändringarna samt att få fram<br />
innovationer för att förändra tillverkningsindustrin och<br />
<strong>en</strong>ergianvändning<strong>en</strong>. EU har satt som mål att minska sina<br />
utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser med minst 20 proc<strong>en</strong>t fram till<br />
2020.<br />
Kyotoprotokollet blir ett viktigt verktyg för EU. Förutom att<br />
protokollet reglerar mängd<strong>en</strong> utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser så<br />
har industriländer som har fastlagda åtagand<strong>en</strong> för utsläpp<br />
rätt att <strong>del</strong>ta i ett system för han<strong>del</strong> med utsläppsrätter för<br />
koldioxid. En sådan han<strong>del</strong> kan ske såväl mellan regeringar<br />
som mellan företag eller andra juridiska personer. Han<strong>del</strong>n<br />
har pågått på försök under period<strong>en</strong> 2005–2007. D<strong>en</strong> första<br />
förbin<strong>del</strong>seperiod<strong>en</strong> är mellan 2008–2012. Omkring 12 000<br />
industri- och <strong>en</strong>ergianläggningar i EU omfattas <strong>av</strong> systemet.<br />
I Sverige omfattas drygt 700 anläggningar som har utsläpp<br />
som <strong>mot</strong>svarar 40 proc<strong>en</strong>t <strong>av</strong> Sveriges totala utsläpp.<br />
31