oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vägmaterialets bidrag till dagvattenför<strong>oreningarna</strong> i <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> <strong>stad</strong>.doc<br />
En viktig del av utredningen var att finna kemiska analyser av bergarter som används till vägkonstruktion.<br />
Vissa bergarter som ligger på <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> vägar tas från en specifik plats, exempelvis<br />
kvartsit från Dalsland och porfyr från Älvdalen. Tyvärr fanns inte tillräckligt detaljerade<br />
kemiska analyser tillgängliga för dessa bergarter och således har generell information om<br />
genomsnittlig kemisk sammansättning av kvartsit och porfyr använts.<br />
Den granit och gnejs som ligger på <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> vägar bryts på många olika platser i <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong>regionen<br />
och både naturgrus och krossberg används. Kemiska analyser av olika graniter<br />
i <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong>trakten beställdes från SGU och vid beräkning av slitaget har ett genomsnittligt<br />
värde för dessa använts. Den kemiska sammansättningen hos dessa graniter antas representera<br />
ett medelvärde för lokalt bruten granit och gnejs.<br />
2.3 FELKÄLLOR OCH OSÄKERHETER<br />
En utredning av detta slag innebär att man måste göra förenklingar vilket påverkar slutresultatet.<br />
Syftet är emellertid inte att få fram en exakt siffra utan att peka på storleksordningen av<br />
vägslitaget <strong>inom</strong> <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> <strong>stad</strong> samt hur mycket av detta som kan utgöra en potentiell miljöfara.<br />
Resultatet har påverkats av att viss information inte varit tillgänglig. Det har bland annat varit<br />
svårt att finna kemiska analyser av kvartsit och porfyr från de lokaliteter där dessa bergarter<br />
bryts. Av den anledningen har i stället analyser av mer generell karaktär eller från andra platser<br />
använts.<br />
Viss information har erhållits genom egna mätningar i karta. En del av beräkningarna bygger<br />
på uppmätta vägsträckor. Detta kan utgöra en möjlig felkälla.<br />
I denna utredning har redan utförda analyser använts för beräkningarna. Det är viktigt att vara<br />
uppmärksam på att val av analysmetod påverkar resultatet. Proverna för granit och gnejs i<br />
<strong><strong>Stockholm</strong>s</strong>trakten är utförda genom uppslutning i litiummetaboratsmälta (SGAB 1999) och<br />
analysmetoden antas kunna lösa flertalet i bergarter ingående mineral och på så sätt kunna<br />
analysera spårämnen inneslutna i mineralen. För övriga analyser saknas uppgift om analysmetod.<br />
9