oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
8. STOCKHOLMS VÄGNÄT<br />
Vägmaterialets bidrag till dagvattenför<strong>oreningarna</strong> i <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> <strong>stad</strong>.doc<br />
Gator och trafikleder i <strong>Stockholm</strong> kan delas in i två kategorier; statliga vägar som Vägverket<br />
ansvarar för (Essingeleden, E4:an, E18, Tyresövägen, väg 73 och väg 260) och kommunala<br />
vägar som ingår i <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> Gatu- och fastighetskontors verksamhetsområde. Längden av<br />
<strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> gatunät är;<br />
Statliga vägar: 37 kilometer<br />
Kommunala vägar: 1 529 kilometer<br />
Totalt i <strong>Stockholm</strong>: 1 566 kilometer<br />
Trafikintensiteten i <strong>Stockholm</strong> är mycket hög och den ökar konstant. Under 1990-talet har<br />
trafikbelastningen ökat med cirka 10 % (<strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> Gatu- och fastighetskontor, 2001). De<br />
statliga vägarna <strong>inom</strong> <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> <strong>stad</strong> utgör en liten del om man ser till väglängden men de<br />
flesta av dessa vägar är högtrafikerade infarts- och utfartsleder som står för en mycket stor del<br />
av <strong>stad</strong>ens trafikvolym.<br />
8.1. VÄGMATERIAL<br />
Materialet i slitlagret på <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> vägar består av kvartsit från Dalsland, porfyr från Älvdalen<br />
och/eller lokalt bruten granit eller gnejs (se tabell 8.1). På de kraftigast trafikerade trafiklederna<br />
består slitlagrets grövre fraktioner av kvartsit eller porfyr. Det vanliga på de statliga<br />
vägarna är att slitlagret består av en blandning av porfyr och kvartsit. Kvartsitens kombination<br />
av slitstyrka och goda friktionsegenskaper är anledningen till att man valt att lägga detta material<br />
på exempelvis Essingeleden (Eliasson, 2001). Kvartsit från Dalsland består huvudsakligen<br />
av kvartskorn och uppvisar en ovanlig grad av renhet (Shaikh, 1977). Råsjökvartsit som används<br />
av Vägverket på se större trafiklederna <strong>inom</strong> <strong>Stockholm</strong> idag innehåller 98,2-99,0 %<br />
SiO2 (se bilaga 3).<br />
Tabell 8.1 Vägar <strong>inom</strong> <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> <strong>stad</strong> och beskrivning av vägarnas asfaltbeläggning.<br />
Vägar Beläggning<br />
Kommunala vägar<br />
Lokalgator med < 8 000 f/d 95% granit, 5% bitumen<br />
Vägar med 8 000-15 000 f/d 70% kvartsit, 25% granit, 5% bitumen<br />
Vägar med 15 000-30 000 f/d 70% kvartsit, 25% granit, 5% bitumen<br />
Trafikleder med > 30 000 f/d 70% kvartsit, 25% granit, 5% bitumen<br />
Statliga vägar<br />
E18.20 (36 000-46 000 f/d) 40% kvartsit, 30% porfyr, 25% granit, 5% bitumen<br />
E4 (62 000-94 000 f/d) 40% kvartsit, 30% porfyr, 25% granit, 5% bitumen<br />
Essingeleden (62 000-102 000 f/d) 70% kvartsit, 25% granit, 5% bitumen<br />
E18 (38 000-49 000 f/d) 40% kvartsit, 30% porfyr, 25% granit, 5% bitumen<br />
Väg 229/260 (11 000-32 000 f/d) 80 % granit, 15 % kvartsit och porfyr, 5 % bitumen<br />
Väg 73 (36-000-52 000 f/d) 40% kvartsit, 30% porfyr, 25% granit, 5% bitumen<br />
38