oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten

Vägmaterialets bidrag till dagvattenföroreningarna i Stockholms stad.doc
För att göra beräkningarna har de olika procentsatserna multiplicerats med Gatu- och fastighetskontorets
uppgifter om vägsträckorna för vägar med över 8 000 f/d. För att räkna ut
sträckan på vägklassen 8-15 000 f/d i exempelvis Västerort tar man 45,5 % *72 km = 33 km.
De mätta sträckorna i Söderort (81,9 km) stämmer inte helt med Gatu- och fastighetskontorets
uppgift på 80 km.
Vägklasser:
• Lokalgator med < 8 000 fordon/dygn
Gator med < 8 000 fordon/dygn har en total längd av 1 277 km vilket utgör 81,5 % av stadens
vägnät (se tabell 9.4). Uppskattning av trafikflödet på dessa gator har baserats på uppgifter om
trafikflödet (Gatu- och fastighetskontoret, 2001) samt mätningar i karta av gatornas längd
inom ett mindre område i Söderort, runt Telefonplan och Midsommarkransen (se bilaga 8).
Det genomsnittliga trafikflödet på dessa gator beräknades till 3 200 fordon/dygn och antas
vara representativt för hela Stockholm (se bilaga 8).
• Vägar med 8 000 - 15 000 fordon/dygn
Vägar med 8 000 - 15 000 fordon/dygn beräknas ha en längd av 115 km vilket utgör 7,3 % av
totala vägnätet i Stockholm stad. Enligt beräkningar baserade på trafikintensiteten är genomsnittet
för denna klass 12 000 fordon/dag (se bilaga 8).
• Vägar med 15 000 - 30 000 fordon/dygn
Vägar med 15 000 - 30 000 fordon/dygn beräknas ha en längd av 81 km vilket utgör 4,9 % av
stadens vägnät. Beräkningar visar att trafikintensiteten i genomsnittet för denna klass ligger på
20 500 fordon/dag (se bilaga 9).
• Trafikleder med >30 000 fordon/dygn
Vägar med >30 000 fordon/dygn beräknas ha en längd av 99 km (62 km kommunala vägar
och 37 km statliga vägar) vilket utgör 6,3 % av den totala vägnätet i Stockholms stad. Enligt
beräkningar baserade på trafikintensiteten är genomsnittet för denna klass 60 000 fordon/dag
för de gator Gatu- och fastighetskontoret ansvarar för (se bilaga 9) och 58 000 fordon/dag för
de statliga vägarna (se bilaga 10). Eftersom det här rör sig om mycket högtrafikerade vägar
och det samtidigt är så stora variationer mellan de olika trafikledernas fordonsintensitet har
slitaget på de statliga och kommunala vägarna beräknats var för sig. Slitaget för de statliga
vägarna har dessutom beräknats separat för varje väg.
Tabell 9.4 Beräkning av vägklassernas procentuella andel av totala vägnätet
Vägklass Längd (km) i Sthlm % i Sthlm av alla vägar
< 8 000 f/d 1 277 81,5
> 8 000 f/d* 289 18,5
Summa 1 566 100
* Varav 252 km kommunal väg och 37 km statlig väg.
Dubbdäcksanvändning i Stockholm
Dubbdäcksanvändningen var 71 % i Stockholm vintersäsongen 99/00 (Jacobson och Hornwall,
2000). Det är ett medelvärde på dubbfrekvensen för perioden november-april.
43