oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten

Vägmaterialets bidrag till dagvattenföroreningarna i Stockholms stad.doc
i många länder. Dubbdäcks omfattande slitage av vägbanan medförde att dubbdäck förbjöds i
många stater i USA, i Kanada och i Västtyskland redan på 1970-talet. Därefter har liknande
förbud införts i andra länder i Europa. Länder som exempelvis Norge och Japan har gjort flera
undersökningar avseende dubbdäckens miljö- och hälsoeffekter och båda länderna har infört
restriktioner. Japan införde förbud för försäljning av dubbdäck 1991, med vissa undantag,
främst av hälso- och miljöskäl (Folkeson, 1992) och i Norge har man infört en avgift för att
köra med dubbdäck i vissa städer (Strid, 2001).
1.2 SYFTE
Examensarbetet har gått ut på att samla in information om vad beläggningarna på Stockholms
vägar består av samt att göra en beräkning av slitaget på vägarna baserat på tillgängliga uppgifter.
Eftersom Stockholm uppvisar stor variation vad gäller typ av vägar och trafikintensitet
är slutresultatet att anse som ett ungefärligt värde som visar på storleksordningen av slitaget.
För att få en uppfattning om omfattningen av belastningen på en enskild recipient har ett
mindre område valts ut för noggrannare beräkning. Området som studerats närmare är sjön
Trekantens avrinningsområde. Detta område har tidigare studerats i detalj (Ekvall, 1998,
Stockholm Vatten m fl, 1999).
Målsättningen med studien är, förutom att kvantifiera det totala slitaget på Stockholms vägar,
att beräkna hur mycket av detta som utgörs av miljöfarliga ämnen. Ett antal tungmetaller samt
PAH (polyaromatiska kolväten) har valts ut för närmare beräkning. De tungmetaller som studerats
närmare är kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kobolt (Co), kvicksilver (Hg), bly
(Pb), nickel (Ni), zink (Zn) och vanadin (V). Det är angeläget att kartlägga ursprunget för
dessa ämnen som ett led i att försöka minimera deras spridning till biosfären.
7