oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vägmaterialets bidrag till dagvattenför<strong>oreningarna</strong> i <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> <strong>stad</strong>.doc<br />
4. METALLER I SAMHÄLLET<br />
Stora mängder metaller har konsumerats och spritts i Sverige under 1900-talet och då speciellt<br />
efter andra världskriget. Tidigare var det industrier och andra punktkällor som gav de största<br />
utsläppen. Som exempel kan nämnas Rönnskärsverken i Skelleftehamn som för några decennier<br />
sedan årligen släppte ut hundratals ton arsenik, bly, koppar, zink och andra metaller till<br />
luften. Den allt bättre industriella reningen har medfört att dessa källor minskat ned till under<br />
en tiondel (Naturvårdsverket, 1996).<br />
Några av dagens källor till metallemission är naturligt förekommande metaller, läckage från<br />
gamla gruvområden, kommunala reningsverk, avfallsdeponier, trafik samt utsläpp på kontinenten<br />
som når oss via atmosfären. Dessutom har användningen av metaller i produkter och<br />
varor ökat konstant under 1900-talet vilket medfört att det idag finns ett mycket stort lager av<br />
metaller ackumulerat i samhället, det vill säga i infrastruktur, byggnader, fordon etc. Huvuddelen<br />
av dessa metaller är skyddade mot exponering men en mindre del exponeras vilket medför<br />
korrosion och läckage till luft, mark och vatten.<br />
Den största ökningen av metaller i teknosfären sker i storstäder som <strong>Stockholm</strong> och det diffusa<br />
läckaget från de metallinnehållande produkterna utgör i nuläget en mycket stor källa till<br />
spridning av metaller från teknosfären till biosfären. Exempelvis kan nämnas att cirka 80 %<br />
av kopparinnehållet i slam från <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> reningsverk bedöms ha ett diffust ursprung från<br />
bland annat tappvattensystem och koppartak (Naturvårdsverket, 1996). I tabell 4.1 redovisas<br />
de viktigaste metallerna i teknosfären och de material och produkter som framförallt bidrar till<br />
dagens läckage.<br />
Tabell 4.1 Metaller som frigörs i teknosfären och de exponerade produkter och material som<br />
bidrar till läckaget.<br />
Metall: Läckage från:<br />
Zink Förzinkade ytor exempelvis tak, fasader, stolpar, räcken<br />
Däck<br />
Koppar Tak<br />
Tappvattensystem<br />
Bromsbelägg<br />
Kontaktledningar<br />
Impregnerat virke<br />
Bly Blymantlad kabel<br />
Skorstenskragar<br />
Bromsbelägg<br />
Kadmium Som förorening i zink<br />
Fordon<br />
Pigment i konstnärsfärger<br />
Krom Färger<br />
Rostfritt stål<br />
Impregnerat virke<br />
Kvicksilver Amalgam i tandfyllningar<br />
Nickel Rostfritt stål<br />
Källa: Bergbäck m fl, 1996.<br />
13