oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten

Kg/år
SAMMANFATTNING
Vägmaterialets bidrag till dagvattenföroreningarna i Stockholms stad.doc
Vägmiljön genererar en mängd olika föroreningar. Dessa härstammar från fordonstrafiken,
det vill säga avgaser och slitage av fordon, från slitage av vägar samt från halkbekämpning.
Bly, zink, nickel, krom och järn är starkt trafikrelaterade föroreningar. Vägmiljön är komplex
och det är ofta svårt att klart avgränsa var de olika föroreningarna genereras.
Vägslitaget har minskat drastiskt under 1990-talet som en följd av en övergång till lättviktsdubbar
samt starkare vägbeläggningsmaterial. 1998 bidrog vägslitaget med 6 000 ton vägslitagepartiklar
i Stockholm stad. Partiklarna sprids via luften eller sköljs bort med dagvattnet.
Mängden föroreningar beror på vilka vägkonstruktionsmaterial som ingår. Den del av vägen
som slits av bilarnas dubbdäck, det så kallade slitlagret, består till 95 % av stenmaterial och
5 % av bitumen. Stenmaterialet på vägarna i Stockholmsområdet består huvudsakligen av så
kallade sura bergarter; granit, gnejs, kvartsit eller porfyr. Sura bergarter är slitstarkare och
innehåller normalt mindre tungmetaller än basiska bergarter.
De ämnen som undersökts i denna rapport är kadmium, koppar, krom, kobolt, kvicksilver,
bly, nickel, zink, vanadin och PAH. Den totala mängden tungmetaller och PAH som kommer
i omlopp på grund av slitage av vägar inom Stockholms stad presenteras i figur 1. Dessa ämnen
förekommer främst uppbundna till andra partiklar varigenom deras biotillgänglighet
minskar.
250
200
150
100
50
0
0,6
21
101
37
0,3
Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn PAH
Figur 1. Mängd PAH och tungmetaller som kommer i omlopp på grund av vägslitage inom
Stockholm stad, kg/år.
Hur mycket av det bortslitna materialet som transporteras bort med dagvattnet respektive
fastläggs i marken i omgivningarna eller sprids med vinden är ett område som undersökts
mycket lite. I denna rapport görs en uppdelning baserat på fordonens hastighet. På lokalgator,
2
49
228
137
166
8