oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Saltanvändning, ton NaCl per säsong<br />
Vägmaterialets bidrag till dagvattenför<strong>oreningarna</strong> i <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> <strong>stad</strong>.doc<br />
I de dagvattenundersökningar som <strong>Stockholm</strong> <strong>Vatten</strong> genomförde under 1990-talet uppmättes<br />
maximala halter av zink och kadmium i dagvatten från Essingeleden vid ett tillfälle efter det<br />
att vägbanan saltats. För zink uppmättes 4400 µg/l jämfört med en median på 1100µg/l och<br />
för kadmium uppmättes 9,5 µg/l jämfört med en median på 1,5 µg/l (Ekvall och Strand,<br />
2001). Detta kan antingen tyda på att vägsaltet innehöll zink och kadmium som föroreningar<br />
eller bero på vägsaltets förmåga att öka rörligheten hos metaller. Spridningen av vägsalt kan<br />
således indirekt bidra till att ökade mängder metaller når yt- och grundvatten (Vägverket,<br />
1997).<br />
Snö och is skyddar vägen mot dubbarnas slitage. Eftersom vägsaltet får snön att smälta reducerar<br />
det perioden med ett skyddande lager av snö och is. Blöta ytor slits dessutom mer än<br />
torra ytor, olika undersökningar har visat att slitaget ökar 2-7 gånger vid blött väglag (Lindgren,<br />
1998). Vattnet har olika inverkan på slitstyrkan hos olika bergarter (Folkesson, 1992).<br />
Detta innebär att saltning ökar slitaget genom att det håller vägbanan blöt under längre perioder.<br />
Vägsalt har ytterligare en negativ effekt, det ökar korrosionen av fordon. Under senare år har<br />
det funnits en önskan att minska på mängden salt som sprids på vägarna och att effektivisera<br />
spridningsmetoderna.<br />
450 000<br />
400 000<br />
350 000<br />
300 000<br />
250 000<br />
200 000<br />
150 000<br />
100 000<br />
50 000<br />
0<br />
1990-91<br />
Figur 6.3.Saltanvändning på det statliga vägnätet, ton/säsong (Vägverket, 2001).<br />
6.5.2 Sandning<br />
1991-92<br />
1992-93<br />
1993-94<br />
1994-95<br />
Den mekaniska halkbekämpningsmetoden varigenom natursand eller krossat berg sprids ut på<br />
vägarna leder till att friktionen ökar. Till sanden tillsätts vanligtvis en mindre mängd salt (1-3<br />
%) för att förhindra frysning (Lindgren, 1998 och Runing, muntl ref). Användningen av sand<br />
och krossat berg på de statliga vägarna ligger mellan 250 000 och 350 000 m 3 per år (Lind-<br />
32<br />
1995-96<br />
1996-97<br />
1997-98<br />
1998-99<br />
1999-00
Change language