oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten

Vägmaterialets bidrag till dagvattenföroreningarna i Stockholms stad.doc
gjorda av VTI (Jacobson, 2000). På de mindre trafikerade vägarna i området ligger till största
delen granit och gnejs. För dessa vägar används ett SPS-tal på 5 (se kap 9.1.2).
Dubbdäcksanvändningen antas vara densamma som genomsnittet för hela Stockholmsområdet.
Vintersäsongen 99/00 var den 71 % (Jacobson och Hornwall, 2000).
Beräkningen av vägslitaget gjordes enligt:
Vägsträcka * Fordonsintensitet * SPS-tal * Dubbdäcksfrekvens * Antal dagar med dubbdäck
Med denna metod får man det totala årliga slitaget av vägbeläggningen inom Trekantens tillrinningsområde
till 35 ton. Av detta är 33 ton stenmaterial och 2 ton bitumen (se tabell 9.8).
Tabell 9.8 Vägslitage inom Trekantens avrinningsområde.
Bortslitet, ton/år:
Gata Längd (km) Totalt Stenmaterial Bitumen
Nybohovsbacken 0,86 2,30 2,19 0,12
Nybohovsbacken2 0,10 0,38 0,36 0,02
Av/påfart Nybohov 0,04 0,16 0,15 0,01
Södertäljevägen 0,21 3,22 3,06 0,16
Essingeleden 0,41 19,82 18,83 0,99
Blommensbergsv 0,43 0,87 0,83 0,04
Lövholmsv 1 0,20 0,89 0,85 0,04
Lövholmsv 2 0,31 0,93 0,88 0,05
Lövholmsv 3 0,12 0,45 0,43 0,02
Grenljusb o Ljusb 0,57 0,42 0,40 0,02
Tillfart Blommenb 0,19 0,14 0,13 0,01
Nybohovsgr o tillfart 0,37 0,27 0,26 0,01
Liljeholmsv 0,33 1,50 1,43 0,08
Liljeholmsgr 0,25 0,18 0,17 0,01
Urkiksbacken 0,35 0,26 0,25 0,01
Av/Påfart Södertäljev 0,39 1,70 1,62 0,09
Lövholmsv 4 0,27 1,31 1,24 0,07
Trekantsv 0,10 0,07 0,07 0,00
Summa (avrundat) 5,5 35
33 2
9.2.3 PAH- och metallfrigörelse på grund av vägslitage i Trekantens tillrinningsområde
Uppgift om hur mycket tungmetaller som frigörs på grund av vägslitaget erhålls genom att
kombinera informationen om det totala slitaget med kemiska analyser av de bergarter och
bitumen som används.
49