oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten

Vägmaterialets bidrag till dagvattenföroreningarna i Stockholms stad.doc
Eftersom 60 % av Stockholms hårdgjorda ytor är anslutna till duplikatsystem innebär det att
en stor del av de PAH- och metallmängder som redovisas i figur 10.1 kommer att transporteras
till någon av Stockholms sjöar, Mälaren eller Saltsjön. Den ungefärliga mängden PAH och
metaller som kommer i omlopp på grund av vägslitage och som därefter transporteras i duplikatledningar
respektive i kombinerade ledningar till ett reningsverk redovisas i tabell 11.3.
Tabell 11.3 Totala mängden PAH- och metaller som genereras på grund av vägslitage och
som därefter transporteras med dagvattnet inom Stockholms stad. Andelen av detta som når
ett reningsverk via kombinerade ledningar samt föroreningsmängd som transporteras i duplikatsystem
till Mälaren, någon av Stockholms sjöar eller Saltsjön, kg/år.
Total transport
med dagvattnet
Till reningsverk
Till duplikatsystem
Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn PAH
0,4 13 71 31 0,2 37 190 71 139 4
0,2 5 28 13 0,1 15 76 28 56 2
0,2 8 43 19 0,1 22 114 43 83 2
Ca 40 % av metallerna kommer att transporteras till något av Stockholms reningsverk. Detta
är en grov uppskattning. Det faktum att 40 % av Stockholms hårdgjorda ytor ligger inom områden
med kombinerade ledningar innebär inte att 40 % av partiklar och föroreningar kommer
att transporteras dit. För att gör en dylik utredning måste man gå in och kartlägga vägarna
inom områden anslutna till kombinerade ledningar.
De tungmetallmängder som redovisats frigörs på grund av vägslitage. Till detta måste man
summera de föroreningar som tillkommer från halkbekämpningssanden. Sanden bidrar årligen
med dubbelt så mycket material och grovt räknat innebär det att dubbelt så mycket tungmetaller
kommer i omlopp inom staden.
Vid en jämförelse mellan den totala emissionen av tungmetaller inom Trekantens avrinningsområde
och hur mycket som genereras på grund av vägslitage inom området (se tabell 11.4)
används de värden som rapporteras i rapporten Föroreningsbelastning till sjön Trekanten
(Stockholm Vatten m fl, 1999). Dessa föroreningsmängder har arbetats fram i en beräkningsmodell
för dagvatten och kontrollerats mot uppmätta halter.
Tabell 11.4 Jämförelse av totala emissionen av PAH och vissa tungmetaller inom Trekantens
avrinningsområde och vägmaterialets andel av detta, kg/år.
Cd Cu Pb Zn PAH
Total emission*
0,06 33 6,3 72 2,1
Från vägmaterialet
0,003 0,2 1 0,7 0,04
Procentuell
andel
5 % 0,6 % 15 % 1 % 2 %
* Källa: Föroreningsbelastning till sjön Trekanten (Stockholm Vatten m fl, 1999)
56