oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vägmaterialets bidrag till dagvattenför<strong>oreningarna</strong> i <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> <strong>stad</strong>.doc<br />
gren, 1998) det vill säga ca 700 000 ton. En stor del av sanden som sprids i tätorter sopas upp<br />
på våren, men den sand som sprids på de statliga vägarna ute i landet får oftast ligga kvar.<br />
Den sanden kommer delvis att malas ned av trafiken och spridas till omgivningen (Ölander,<br />
muntl ref). I tätorter kommer en stor del av vägsanden att hamna i sandfånget i dagvattenbrunnar.<br />
6.6 VÄGFÄRG<br />
Vägmarkeringar består i Sverige av färg eller en sorts termoplastisk pasta. 1996 förbrukades<br />
ca 13 800 ton termoplastisk pasta och 200 m 3 färg (Lindgren, 1998). Den termoplastiska<br />
pastan består till 50-60 % av kalk och övriga beståndsdelar är resiner, mjukgörare, gummi och<br />
plaster. Titanoxid används som färgämne.<br />
Vägmarkeringarna utsätts för mekaniskt slitage av fordonen, partiklar frigörs och bidrar till<br />
vägmiljöns föroreningar. Även faktorer som solens UV-strålning, temperatur och nederbörd<br />
påverkar slitaget av markeringarna. Vid låga temperaturer blir vägmarkeringarna skörare och<br />
deras slitstyrka minskar (Lindgren, 1998).<br />
33
Change language