oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten

Vägmaterialets bidrag till dagvattenföroreningarna i Stockholms stad.doc
bundna ämnen. Effekten av tungmetaller och bitumen på organismer redovisas i kap 4.1 och
6.4.1.
5.4.2 Luftburna partiklar
Partiklar som är större än 10 μm fastnar normalt i flimmerhåren i näsan och kommer därför
inte in i lungorna. Partiklar som är mindre än 10 μm kan delas in i inhalerbara och respirabla.
De inhalerbara partiklarna har en diameter mellan 2,5-10 μm vilket gör det möjligt för dem att
passera näsan. De fastnar oftast i de övre luftvägarna där de kan orsaka eller förvärra astma,
lunginflammation och bronkit. De respirabla partiklarna har en diameter mindre än 2,5 μm
och de har förmågan att passera bronkerna och avsättas i lungorna. Hälsoeffekten beror på
vilken kemisk sammansättning de har, bland annat kan de orsaka cancer. Tungmetaller, PAH
och andra ämnen, som exempelvis kan ha frigjorts genom vägslitage, har förmåga att lätt adsorberas
på ytan på små respirabla partiklar vilkas toxicitet därigenom ökar (Folkesson,
1992). Studier visar att metaller vanligtvis fastnar på större fraktioner än PAH (Gustafsson,
1999).
Den information som finns beträffande relationen mellan hälsoproblem och mängden vägslitagepartiklar
i luften kommer från undersökningar gjorda i Japan och de visar ett tydligt samband
mellan dubbdäcksanvändning och partikelhalt i luften samt en åtföljande högre halt av
partiklar i lungorna hos människor (Folkesson, 1992). De hälsoeffekter som studierna redovisar
är högre förkylningsfrekvens och astmatiska besvär.
Silikos eller stendammslunga nämns ibland som ett hälsoproblem som kan uppstå på grund av
dubbdäcksslitage eftersom stenmaterialet innehåller huvudsakligen kvarts. Det finns dock
inga studier som påvisat detta samband.
Huvuddelen av den medicinska litteraturen menar att finare partiklar i luften utgör en större
hälsofara än större fraktioner, men det finns undersökningar som visar på att partikelstorleken
endast är en av flera egenskaper som måste beaktas för att få en komplett bild av partiklarnas
hälsoeffekter. Egenskaper som kemisk sammansättning och ytegenskaper påverkar partiklars
hälsoeffekt (Gustafsson, 2001).
Flera undersökningar visar på ett samband mellan luftens partikelhalt och ökad dödlighet i
framförallt andnings- hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar. Ökningen i dödlighet anges till 0,5-
1,0 % per 10 µg m -3 ökning i PM10-koncentrationen (motsvarar de inhalerbara partiklarna)
(Gustafsson, 2001).
Dubbdäcksslitagets bidrag till den höga partikelhalten i luften är något som uppmärksammas
allt mer i Sverige. En nyligen gjord kartläggning av luften i svenska tätorter visar på oroväckande
höga halter, halter som ligger långt över det gränsvärde som fastställts av EU och som
börjar gälla 2005. Enligt rapporten är partikelhalten högst mellan februari och maj och denna
ökning består främst av partiklar mellan 2,5 och 10 μm. Förklaringen till detta är att damm
från vinterns vägslitage och sandning virvlar upp (Strand, 2001).
23