oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
oreningarna inom Stockholms stad. - Stockholm Vatten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vägmaterialets bidrag till dagvattenför<strong>oreningarna</strong> i <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> <strong>stad</strong>.doc<br />
9. BERÄKNING AV VÄGSLITAGET I STOCKHOLM<br />
9.1 STOCKHOLMS STAD<br />
Det finns olika metoder för att beräkna omfattningen av vägslitaget samt hur mycket PAH och<br />
tungmetaller som frigörs. I detta arbete har två metoder använts för att beräkna slitaget, en<br />
översiktlig och en mer detaljerad. Härigenom kan man få en uppfattning om hur pass noggrann<br />
en översiktlig beräkning är.<br />
9.1.1 Översiktlig beräkning<br />
Metoden utgår från totala vägslitaget i Sverige, 110 000 ton under 1998, samt uppgiften om<br />
hur stor andel av totala trafikarbetet i hela Sveriges som utförs <strong>inom</strong> <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> <strong>stad</strong>. Det<br />
totala trafikarbetet i Sverige uppgick 1998 till 67,5 miljarder fordonskilometer (Vägverket,<br />
2001). Trafikarbetet <strong>inom</strong> <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> <strong>stad</strong> uppgår till 3,8 miljarder fordonskilometer fördelat<br />
på:<br />
• 3 miljarder fordonskilometer/år på kommunala vägar (Xylander, muntlig ref).<br />
• 0,8 miljarder fordonskilometer/år på statliga vägar baserat på uppgifter från 1997-1998 (se<br />
bilaga 4).<br />
Trafikarbetet i <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> <strong>stad</strong> utgör således 6 % av det totala trafikarbetet i Sverige. Denna<br />
beräkning överensstämmer med Naturvårdsverkets rapport Metaller i <strong>Stockholm</strong> (1998) enligt<br />
vilken <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong> andel av totala trafikarbetet utgjorde 6-7 % 1995. Detta innebära att det<br />
totala vägslitaget i <strong>Stockholm</strong> var 6 600 ton 1998.<br />
9.1.2 Detaljerad beräkning<br />
En mer detaljerad bild av det totala vägslitaget <strong>inom</strong> <strong>Stockholm</strong> kommun erhålls genom att<br />
studera <strong>stad</strong>ens trafiknät, trafikarbetet på enskilda vägar och gator samt vägmaterialet på dessa.<br />
Det är tidsmässigt omöjligt att göra beräkningar för varje enskild gata <strong>inom</strong> ramen för<br />
detta examensarbete så för fortsatt beräkning har gatorna grupperats i olika klasser. Stadens<br />
gator och vägar har delats in i fyra grupper vilka är desamma som <strong>inom</strong> dagvattenstrategiarbetet<br />
i <strong>Stockholm</strong> (<strong>Stockholm</strong> <strong>stad</strong>, 2001);<br />
1. Lokalgator med < 8 000 fordon/dygn<br />
2. Vägar med 8 000 - 15 000 fordon/dygn<br />
3. Vägar med 15 000 - 30 000 fordon/dygn<br />
4. Trafikleder med > 30 000 fordon/dygn<br />
De gator <strong>inom</strong> kommunen som har ett trafikflöde under 8 000 fordon per dygn antas ha en<br />
slitlager av granit eller gnejs. Vägar med över 8 000 fordon per dygn förutsätts alla ha ett<br />
slitlager av kvartsit och således vara motståndskraftigare. Denna förenkling baseras på uppgifterna<br />
från Gatu- och fastighetskontoret (se kap 7.1). Det föreligger en osäkerhet vad gäller<br />
gator med ett trafikflöde på mellan 8 000 och 12-15 000 fordon per dygn, de kan bestå antingen<br />
av kvartsit eller av material från <strong><strong>Stockholm</strong>s</strong>trakten. Antagandet att dessa gator består av<br />
kvartsit innebär att det beräknade slitaget blir mindre.<br />
40
Change language