Genusperspektiv på pedagogik - Nationella sekretariatet för ...

Pedagogisk forskning kan ha fokus på individen, på
gruppen (relationer och sammanhang) eller på samhälle
(institution och struktur).
Studier av individen handlar t.ex. om den enskildes inlärning
(lärande och utveckling), motivation eller intresse,
förutsättningar och resultat i olika situationer som skolarbetet.
Situationerna är ofta, men inte nödvändigtvis, formella
eller informella aspekter av institutionaliserade lärandesammanhang.
Fokus på individen kan innebära att man
intresserar sig för den enskildes subjektiva upplevelser, men
kan också innebära att objektiva konsekvenser för individen
av olika inre och yttre faktorer studeras.
Studier av grupper (relationer och sammanhang) kan
handla om pedagogiskt relevant interaktion och kommunikation
i formell undervisning, men också om informella
aspekter av klassrumsinteraktionen eller påverkan i grupper
utanför utbildningsinstitutionerna.
På samhälls- eller strukturnivå studeras vanligen utbildningssystem
ur olika perspektiv. Det kan handla om internationella
jämförelser eller om nationella system. Det kan
dock även handla om betydelsen av implicita sociala ”ordningar”,
t.ex. genusordningar.
Pedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne genom att dess
centrum är ett samhällsfenomen, som behandlas ur olika
perspektiv. Många av pedagogikens centrala frågor behandlas
därmed också inom andra ämnen, och det är inte lätt
att avgöra vad som i snäv mening hör till pedagogik. Det
finns t.ex. olika sorters studier av skolor och klassrum från
olika tider. En del av dem är gjorda av forskare med plats
på pedagogiska institutioner, andra ryms t.ex. inom etnografi
eller sociologi. Andra av pedagogikens områden, som
begåvnings- eller motivationsforskning, återfinns också
inom t.ex. psykologi. Studier av organisation och styrning
14