Genusperspektiv på pedagogik - Nationella sekretariatet för ...
Genusperspektiv på pedagogik - Nationella sekretariatet för ...
Genusperspektiv på pedagogik - Nationella sekretariatet för ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Samma iakttagelser tolkas <strong>på</strong> ett annat sätt av den amerikanska<br />
pedagogen, Elisabeth Fennema, som också studerat<br />
matematikundervisning och matematikprestationer.<br />
Hon har utvecklat teorin om Autonomous learning behaviour<br />
<strong>för</strong> att <strong>för</strong>klara könsskillnader i matematikprestationer<br />
(Peterson och Fennema, 1985). Pojkar antas i denna teori<br />
få större utrymme att tidigt pröva själva, medan flickorna<br />
styrs och kontrolleras mer. Pojkarna får därmed övning och<br />
färdighet i det självständiga tänkande, som <strong>för</strong>modas vara<br />
en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att kunna hantera den komplexa matematik<br />
som kommer senare under skoltiden.<br />
Fennema och Walkerdine gör likartade iakttagelser och<br />
analyser i sak, men har olika betoningar i sina tolkningar.<br />
Fennema antar att olika erfarenheter, som följer av genusordningen,<br />
får konsekvenser <strong>för</strong> vilka faktiska <strong>för</strong>mågor<br />
som flickor och pojkar utvecklar. Walkerdine placerar konsekvenserna<br />
av genusordningen i omgivningens tolkning av<br />
flickors och pojkars prestationer och <strong>för</strong>hållningssätt.<br />
Föreställningar om hur flickor och pojkar är i <strong>för</strong>hållande<br />
till det ”aktiva, lekande barnet” som elevideal löper<br />
som en röd tråd genom många år av pedagogisk forskning.<br />
I svensk kontext har flickors bättre betyg och pojkars bättre<br />
resultat <strong>på</strong> standardprov <strong>för</strong>klarats i en sådan ram (Emanuelsson<br />
och Fischbein, 1986, Svensson, 1971). Diskussionen<br />
om skillnaderna mellan <strong>för</strong>måga, prestation och bedömning<br />
av prestation har <strong>för</strong>ts i olika sammanhang (Wernersson,<br />
1989, Jakobsson, 2000) där tolkningen om flickors<br />
”passiva lydnad” ställts mot tolkningen om <strong>för</strong>svar av en<br />
hotad genusordning.<br />
Sammanfattningsvis illustrerar pedagogiskt relevant<br />
forskning om betydelsen av kön eller genus <strong>för</strong> intellektuella<br />
<strong>för</strong>mågor och prestationer <strong>för</strong>ändringar både av genusordningen<br />
i sig och av sättet att uppfatta den.<br />
2
Change language