Genusperspektiv på pedagogik - Nationella sekretariatet för ...

det. Kvinnodominansen i lärarkollektivet och genusmärkningen
av professionen har gjort det komplicerat att forska
om lärare ur genusperspektiv. Lather (1987) beskriver en
aspekt av dilemmat.
To the degree women teachers serve as transmitters of cultural
norms rather than cultural transformers, they, like mothers,
find themselves caught in the contradiction of perpetuating
their own oppression. (s. 245)
I det svenska läraruppdraget har sedan grundskolans införande
funnits en förväntan på att lärare skall fungera
som ”kulturförändrare” när det gäller jämställdhet. I vilken
utsträckning man också gjort det får ses som en delvis
öppen fråga. Historiker som Christina Florin (1987, se
också Florin och Johansson, 1993) har dock för tidigare
tidsskeden beskrivit kvinnliga lärares feministiska kamp. I
en analys av genusförändringar i det engelska skolsystemet
menar Arnot, David och Weiner (1999) att flickors tydligt
förbättrade position kan tillskrivas feministiska lärare
som använt sin professionella frihet. Vilken är lärarens roll
i genusordningen? Är den konserverande eller förändrande?
Är genusperspektivet relevant eller inte?
Lärare och läraryrket har alltså studerats ur genusperspektiv,
men över tid har det funnits en ambivalens avseende
vilket fokus sådan forskning bör ha. Några olika sätt
att se på läraren ur genusperspektiv kan identifieras:
• Ett sätt är att se läraren som instrument för undervisning
bl.a. för ”jämställdhet” och en önskad ”genusordning”.
Ovan har klassrumsforskning med denna
infallsvinkel beskrivits. Elever och undervisningsresultat
har varit i fokus och lärarens förhållningssätt
till elever av olika kön har beskrivits kritiskt (Spender,
1982, Wernersson, 1977, Einarsson och Hultman,
4