Genusperspektiv på pedagogik - Nationella sekretariatet för ...

de i så fall av att studera i samma hårda takt som de utvalda
pojkarna i läroverken? Är det förenligt med rådande moral
och sedlighet att ungdomar av båda könen vistas i samma
klassrum under den känsliga och farliga puberteten?
Den debatt och de utredningar som föregick grundskolereformen
– dvs. perioden fram till 1962 – hade också inslag
av könsperspektiv och det var fortfarande flickors situation
som diskuterades. Vilka särskilda behov har den ”kvinnliga
ungdomen”? Hur skall de samtidigt förberedas för rollen
som mor och maka, bli bildade och förberedas för ett eventuellt
yrkesarbete? Skall flickskolan bevaras? Utgör flickorna
en begåvningsreserv?
Utredningar och forskningsarbete
Ett mål med grundskolan var att frigöra individer från socialt
arv. I grundskolans andra läroplan från 1969 blev det ett
särskilt mål för skolan att förändra stereotypa könsroller.
För att lägga en grund för förverkligandet av detta mål tillkom
1972 ”könsrollsprojektet” inom dåvarande Skolöverstyrelsen.
Projektet skulle ge en översikt över vetenskapliga
kunskaper om socialt och biologiskt kön, och analysera hur
sådana kunskaper kunde användas i utformningen av skolan.
Projektet bedrev också praktisk försöksverksamhet och
slutresultatet var ett handlingsprogram för jämställdhetsarbete
(Ett friare val, 1977). Könsrollsprojektet var inget renodlat
forskningsprojekt, snarare ett utredningsarbete. Det
var dock uttryck för en tydlig strävan att använda vetenskaplig
kunskap för att förändra skolans praktik. Det är
därmed det första i en rad projekt där skolmyndigheten
försökt använda vetenskap i utformningen av skolans sätt
att bemöta elever av olika kön och påverka genusordningen.
Projekt av detta slag har ofta kommit till stånd med hjälp av
”femokrater” – feministiska byråkrater – som initierat eller
1