Genusperspektiv på pedagogik - Nationella sekretariatet för ...

More documents

Recommendations

Info

Trender och tendenser? Vad är det då som just nu är aktuellt i den pedagogiska genusforskningen och vad finns ”om hörnet”? Teoretiskt speglar pedagogisk genusforskning i allmänhet den generella genusteoretiska utvecklingen, men präglas naturligtvis också av både händelser inom utbildningssystemet och inom den pedagogiska forskningen generellt. Samtidigt är volymen på den pedagogiska genusforskningen inte så stor att det är lätt att urskilja trender i ämnesval. Ett drag är att intresset förskjutits från att under närmare ett par decennier ha varit inriktat på i första hand flickors och kvinnors situation till att ta andra utgångspunkter. Intresset för pojkar är t.ex. ett aktuellt tema, som kan relateras både till intresset för ”mansforskning”, som vuxit sig starkare under det senaste decenniet, och till att pojkar under senare år inte kunnat hålla jämna steg med flickorna i skolan. Problematisering av pojkars formande av maskulinitet i förskola och skola är en linje (se t.ex. Phoenix, 2004). Intersektionalitet, dvs. hur olika grunder för social kategorisering såsom kön, klass och etnicitet blandas med varandra och ger varierande konsekvenser för individen är ett framträdande begrepp inom dagens genusforskning. Detta är ett klassiskt tema inom pedagogiken, även om betoningen varit på empirisk beskrivning snarare än teoretisk analys. Betydelsen av etnicitet för konsekvenserna av könstillhörighet är mest framträdande (se t.ex. Cederberg, 2006), men också klassbegreppet har åter blivit mer framträdande. De förändringar av pedagogikämnet som berörts ovan borde få konsekvenser också för den pedagogiska genusforskningen. Någon tydlig trend av aktionsforskning eller 3
praxisnära forskning med genusperspektiv förefaller dock ännu inte finnas. Däremot framträder ett ökande intresse för genusperspektiv på lärare, både kvinnliga och manliga, och deras yrkesutövning (Gannerud och Rönnerman, 2006). 4
Page 1 and 2:
Genusperspektiv på pedagogik av In
Page 3 and 4: Högskoleverket • Luntmakargatan
Page 6: Förord Genusperspektiv på pedagog
Page 10 and 11: Pedagogik som vetenskap Sommaren 20
Page 12 and 13: man. Men jag skulle vilja påstå a
Page 14 and 15: ning? Ett första svar på den frå
Page 16 and 17: av utbildningsorganisationer m.m. f
Page 18 and 19: de i så fall av att studera i samm
Page 20 and 21: Nedan organiseras presentationen ef
Page 22 and 23: Forskning om ”intellektuella kön
Page 24 and 25: kar. Flickor tenderar att bli brett
Page 26 and 27: teterna. Den senare var dock vanlig
Page 28 and 29: Samma iakttagelser tolkas på ett a
Page 30 and 31: präglades av en stark arbetsförde
Page 32 and 33: nistisk argumentation för att skol
Page 34 and 35: det ena eller det andra arrangemang
Page 36 and 37: Utryck för ordningar grundade på
Page 38 and 39: schools and other educational insti
Page 40 and 41: - som specifika kunskaper är dock
Page 42 and 43: dessa studier högst konkreta illus
Page 44 and 45: tar ansvar för helheten, men inte
Page 46 and 47: ade flickorna i en klass under de t
Page 48 and 49: det. Kvinnodominansen i lärarkolle
Page 50: nas perspektiv, deras villkor och s
Page 56: Tips för fortsatt kunskapsinhämtn
Page 59 and 60: Berge, B-M. (red.), (2001) Kunskap
Page 61 and 62: Florin, C., (1987) Kampen om katede
Page 63 and 64: Imsen, G., (1996) Mot økt likestil
Page 65 and 66: Maccoby, E.E. (ed.), (1966) The dev
Page 67 and 68: Sinnes, A., (2005) Approaches to ge
Page 69 and 70: von Wright, M., (1999) Genus och te
Page 72: Högskoleverket är en central mynd
show all

Genusperspektiv på pedagogik - Nationella sekretariatet för ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?