Genusperspektiv på pedagogik - Nationella sekretariatet för ...

Utryck för ordningar grundade på etnicitet, klass och
kön i de första skolårens ”läseböcker” har analyserats av
Eilard (2004). Hon fann i aktuella läseböcker en strävan
att representera olika kategorier, men resultatet blir ofta en
reproduktion av stereotyper.
I Skolverkets rapport Genus och text undersökte von
Wright (1992) jämställdhet i fysikläromedel. Resultatet
tyder bl.a. på att fysik fortfarande framställs som ett manligt
område. Mannen har rollen som forskare och är den
som praktiskt brukar fysik, medan kvinnan förblir ouppmärksammad
i sådana situationer. Få kvinnliga fysiker
nämns i historieskrivningen, trots att sådana finns. Framstående
kvinnliga fysiker existerar inte i fysikämnets läromedel.
I en avhandling i religionsdidaktik (Osbeck, 2006) analyseras
bl.a. en lärobok i religionskunskap, och slutsatsen
dras att bokens religionshistoriska faktaorientering riskerar
att mera stödja än utmana en livsförståelse där maktordningar,
bl.a. genusordningen, uppfattas som legitima.
Flickor, matematik, naturvetenskap och teknik
De undervisningsinnehåll som uppmärksammats mest ur
genusperspektiv är förmodligen matematik, naturvetenskap
och teknik. Dessa ämnen är traditionellt manligt
könsmärkta och högt värderade. Det är också områden där
prestationsskillnader till pojkars fördel tidigare noterats.
Uppmärksamheten för dessa ämnen kan sannolikt förklaras
av att olika intressen sammanfallit i en punkt. Situationen
har varit den förväntade ur både feministiskt maktperspektiv
och ”patriarkaliskt” perspektiv. Feministisk analys
visade hur flickor och kvinnor nedvärderats och stängts ute
från områden med hög prestige, inflytande och god ekonomisk
utdelning. En ”patriarkalisk” tolkning beskriver svaga
3