Genusperspektiv på pedagogik - Nationella sekretariatet för ...

nas perspektiv, deras villkor och sociala situation, oftast
varit utgångspunkt. För närvarande kan man inom
pedagogiken se en förskjutning av intresset från läraren
som ”instrument” till läraren som intressant att studera
i sin egen rätt.
• I samma anda kan man också se studier där lärare
själva är involverade i forskningsprocessen på olika sätt
(t.ex. Rönnerman, 1993). Aktionsforskning och praxisnära
forskning med inriktning på lärares kompetens för
att hantera köns-, genus- och jämställdhetsperspektiv
hör hit (Berge och Ve, 2000, Forsberg, 1998).
Den beskrivna förändringen av lärarforskning från ”utifrån-”
till ”inifrånperspektiv” kan ses som en maktförskjutning
med flera orsaker. Organisatoriska förändringar i skolsystemet
(decentralisering), professionalisering av läraryrket
och förändringar i genusordningen är några betydelsefulla
aspekter. Förändringen är genusrelaterad genom att
den handlar om uppvärdering av kvinnors professionella
insatser som lärare.
Genusperspektivet är dominerande hos t.ex. Gannerud
(1999) när hon analyserar innebörden av kvinnliga klasslärares
könstillhörighet. En slutsats är att väsentliga delar av
läraryrket, sådant som handlar om omsorg om eleverna,
inte tillskrivits det värde de bör ha därför att de uppfattats
som en del av den ”kvinnliga naturen”. Kvinnliga lärare
antas bara följa sina ”instinkter” när de tar hand om barnen,
och det är därmed ingen prestation som kräver kvalificering
eller som behöver belönas. Ämneskunskaper har
fått för stor plats i värderingen av lärarkompetens, medan
omsorgskunskaper tonats ner för mycket. Detta kan ses
som en direkt konsekvens av genusordningen (Gannerud,
1999, Tallberg-Broman, 2002, Walkerdine, 1987).
4