Genusperspektiv på pedagogik - Nationella sekretariatet för ...

ade flickorna i en klass under de tre åren i lågstadiet. Hon
fann att dominansprocesser förekom både mellan flickor
och från pojkar riktade mot flickor. Det senare var dock
mer frekvent och flickor försökte i mycket liten utsträckning
dominera över pojkar.
Flickors motstånd mot att bli dominerade har också
intresserat forskare. I ett antal studier (Öhrn, 1991, 2005)
med könsmaktsordningen i klassrummet som utgångspunkt
har flickors motstånd särskilt betonats. Motstånd
och maktkamp, snarare än passiv underordning har då
beskrivits karaktärisera flickors förhållningssätt. Öhrn
(1991) visade bl.a. att en strategi som flickor använde var
att gå samman och erbjuda kollektivt motstånd. Samarbete
användes också för klassens gemensamma bästa. Ett exempel
visade hur en grupp flickor såg till att skapa resurser för
en gemensam klassresa. Också Osbeck (2006) visar på liknande
förhållningssätt hos högstadieflickor.
Studier av ungdomars egna sociala kategoriseringar
I några studier (t.ex. Öhrn, 1991, Karlsson, 2003) har också
variationer mellan klassrum och inom kategorierna flickor
och pojkar betonats. Man har sökt efter den ”nya flickan”,
som inte låter sig kuvas och efter gränsöverskridare av båda
könen. Hur olika former av femininitet och, kanske framförallt,
maskulinitet, formas och konstrueras i skolmiljön i
elevernas interaktioner och individuella val är också aktuella
frågeställningar här. Samspel med andra former av social
kategorisering som social bakgrund har också betonats.
En intervjustudie skall också nämnas här. Osbeck (2006,
se också Osbeck, Holm och Wernersson, 2003) gjorde
gruppintervjuer med ungdomar i skolår åtta om hur de
uppfattar fenomenet ”kränkning”. I denna studie fanns ett
genusperspektiv, men det var ett av flera intressen. Slående
4