Välfärdsbilder del 2 - Kungliga biblioteket
Välfärdsbilder del 2 - Kungliga biblioteket
Välfärdsbilder del 2 - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tradition fram kring Gustav Vasas äventyr i Svärdsjö hugfästa främst<br />
genom Gustav III:s minnessten från 1795 vid Isala lada.<br />
Ytterligare en känd berättelsetradition med anknytning till trakten<br />
är historien om gruvdrängen Fet-Mats från Boda by nära Svärdsjö,<br />
som omkom i Falu koppargruva 1677 och vars kropp hittades<br />
sensationellt välbevarad 1719. Det traditionella berättandet i Svärdsjöbygden<br />
kring dessa begivenheter, och den mening dessa hän<strong>del</strong>ser<br />
tillmätts, är dock inte ursprungligen lokala produkter. De är väsentligen<br />
skapade i Stockholm och utomlands. Den mest kända versionen<br />
av Fet-Mats historien, novellen Die Bergwerke zu Falun, är<br />
författad i Tyskland av E.T.A. Hoffmann (1819). Historierna om<br />
Gustav Vasa och Fet-Mats förtäljs ännu idag lokalt i Svärdsjötrakten<br />
i många muntliga varianter och har här, genom tiderna, tjänat<br />
syftet att stärka lokalbefolkningens självkänsla. I ett större nationellt<br />
perspektiv äger dessa två historier emellertid väsentligen andra<br />
bevekelsegrunder, främst följande två: <strong>del</strong>s är dessa berättelser<br />
uttryck för skapandet av nationalstaten Sverige och <strong>del</strong>s är de produkter<br />
av den så kallade nordiska renässans 3 , och därmed följande<br />
nationella chauvinism, som växte fram under för- och högromantiken<br />
vid 1700-talets slut och under 1800-talet.<br />
Ny epik i Svärdsjö<br />
Under senare år har emellertid en ny typ av lokalt berättande växt<br />
fram i Svärdsjöbygden. Detta nya lokala berättande är av en radikalt<br />
annan beskaffenhet än ovan berörda äldre episka tradition. Det nya<br />
berättandet ger inte, som den äldre epiken, uttryck för nationell<br />
chauvinism utan är istället, genom sitt (mer eller mindre uttalade)<br />
avståndstagande från sådant tänkande, ett svar på den globaliserings-<br />
och internationaliseringsprocess vi idag tydligt genomlever<br />
och som i Falu-trakten kommer till uttryck till exempel därigenom<br />
att Falu koppargruva världsarvsförklarats.<br />
Björn Bergmans Hembygdsalbum tillhör detta nya lokala berättande<br />
i Svärdsjöbygden liksom även några litterära verk, bland dem<br />
främst de två romanerna Skaver av Titti Persson (2002) och Livskartan<br />
av Henrik Ståhl (2003). Persson och Ståhl är, liksom Bergman,<br />
uppväxta i Svärdsjö och deras romaner fokuserar självbiografiskt på<br />
373