den kreativa processen i både filmandet och skapandet av den film som sedan visas. Att resa och att vara på en annan plats verkar vara en förutsättning för känslan av att befinna sig i det annorlunda. 54 Vad är då ett rese- eller semesterminne? Vad händer med upplevelserna när de blir en <strong>del</strong> i en minnesbank till exempel i Grängesbergsarkivet? Genom sitt flitiga filmande under 1950-talet har detta par och deras filmer gett oss en möjlighet att se att det som var tidstypiskt då, nu är kulturhistoriskt intressant. Detta genom att visa på både kontinuitet och förändring, på kontrasterna mellan hemma och borta, mellan arbetstid och fritid, men också på förhållandet till rumslighet och rörlighet. 299
Noter 1. För att inte fastna i begreppsdiskussion skriver jag kort och gott ”privatfilm” och menar film som detta par utan professionell kunskap filmade för att använda i privata sammanhang. Cecilia Mörner för i ”Värt att minnas – nedslag i privata filmsamlingar från 1960– 1980-talen”, Mats Jönsson och Cecilia Mörner, Självbilder. Filmer från Västmanland (Stockholm: Svenska filminstitutet, 2006) en begreppsdiskussion liksom Karin Becker i ”Fotografier: Lagrade bildminnen”, Medier och människor i konsumtionsrummet, Karin Becker, Erling Bjurström, Johan Fornäs och Hillevi Ganetz, red. (Nora: Bokförlaget Nya Doxa, 2002). Becker diskuterar visserligen fotografier men hennes diskussion om amatörfotografi och vardagsfotografi är översättbart till vad som ofta kallas just privatfilm. Richard Chalfen, Snapshot Versions of Life (Bowling Green, Ohio: Bowling Green State University Popular Press, 1987), s. 68 f., gör dessutom en skillnad mellan film-making och movie-making och i detta fall handlar det då framför allt om home move-making, det vill säga man gör det på ”skoj” och vill att saker och ting skall se naturliga ut och handla om fritiden. Mats Björkin diskuterar i ”Platser i rörelse”, Kultur, plats, identitet. Det lokalas bety<strong>del</strong>se i en global värld, Helene Egeland och Jenny Johannisson, red. (Nora: Bokförlaget Nya Doxa, 2003), s. 122 ff. olika sorters lokal och regional industrifilm under just 1950-talet och den mediesituation de fungerade inom. 2. http://www.svenskfilmdatabas.se/. 3. Jämför Michelle Citron, Home Movies and Other Necessary Fictions (Minneapolis: University of Minnesota Press, 1998), s. 15. 4. Citron, aa, s. 19. Hur man som turist agerar både framför och bakom kameran skriver Richard Chalfen en <strong>del</strong> om, aa, s. 100 ff. 5. Citron, aa, s. 19. 6. Malin Wahlberg, ”Mellan privat och offentlig historia: amatörfilm och minne i Private Hungary”, Det förflutna som film och vice versa. Om medierade historiebruk, Pelle Snickars och Cecilia Trenter, red., (Lund: Studentlitteratur, 2004), s. 163. 7. Mike Crang, ”Knowing, Tourism and Practicies of Vision”, Leisure/Tourism/Geographies. Practices and Geographical Knowledge, David Crouch, red., (London: Routledge, 1999) är en av dem som utvecklat John Urrys ”tourist gaze” och menar att man som fotograferande turist i första hand är ute efter en sorts självkunskap. Kombinationen av fotografering och turistliv sedan Svenska Turistföreningens tillkomst diskuteras av Pelle Snickars, Svensk film och visuell masskultur 1900, Diss. (Stockholm: Aura, 2001). 8. Snickars, aa, s. 37. 9. Jämför Becker, aa, s. 167. 10. Snickars, aa, s. 123. 11. Orvar Löfgren, On Holiday: A History of Vacationing (Berkeley: University of California Press, 1999). 12. Arbete i trädgård och fritidshus återkommer även under senare decennier, i de filmer Mörner tittat på, aa, s. 87 f. Mörner skriver lite om ”längtan tillbaka till det enkla, lantliga livet och en hyllning till det kroppsliga arbetet”. Detta menar hon syns i alla filmer som handlar om arbetet med den egna täppan, aa, s. 89. 13. Jämför Katarina Saltzman, ”Upplevelsens natur och naturen som upplevelse: semesterminnen från Öland”, Nonstop! Turist i upplevelseindustrialismen, Tom O’Dell, red. (Lund: Historiska media, 1999). Saltzman har skrivit om vad naturupplevelser kan tänkas ha för innebörd, laddning och bibety<strong>del</strong>ser i svenska turisters umgänge med naturen. 14. Saltzman, aa, s. 221. 15. Becker, aa, Pierre Bourdieu, Photography: A Middle- Brow Art (Stanford: Stanford University Press, 1990), Citron, aa, Mörner aa, Löfgren, aa, Don Slater, Consumer Culture and Modernity (Cambridge: Polity Press, 1997), Susan Sontag, Om fotografi (Stockholm: Norstedt, 1981), Wahlberg aa, Patricia Zimmermann, Reel Families: A Social History of Amateur film (Bloomington: Indiana University Press, 1995) för att nämna några som är aktuella just i denna artikel. Denna tolkning kan sägas passa bra just av ett material från 1950- talet eftersom det då gjordes flera politiska satsningar för att värna om familjen. Tv, till exempel, sågs som ett instrument som skulle kunna hålla samman familjen i en tid då kvinnorna börjat förvärvsarbeta och de framväxande ungdomsgängens uteliv betraktades 300
- Page 1 and 2:
246
- Page 3 and 4: Upprepningen är alltså ett centra
- Page 5 and 6: tet glissando, skapat i samarbete m
- Page 7 and 8: Omtagning 2: Paralleller (Jesper No
- Page 9 and 10: Upprepningens dialektik är enkel;
- Page 11 and 12: Trilogins andra stycke heter ”Roc
- Page 13 and 14: Coda Jag greps av en känsla av yrs
- Page 15 and 16: 260
- Page 17 and 18: Tystnad! Tagning! Regional filminsp
- Page 19 and 20: kort- och dokumentärfilm 2005” h
- Page 21 and 22: pekat, ”kortfilmens framtid i rea
- Page 23 and 24: filminstitutet benämner ”det mes
- Page 25 and 26: prova på filmregi. Kortfilmen prot
- Page 27 and 28: ekonomiska förtjänsterna som för
- Page 29 and 30: Eller är det möjligen så att fes
- Page 31 and 32: av slutsatserna i de Valcks studie
- Page 33 and 34: tande av kvaliteten”, som får d
- Page 35 and 36: saknas uppgiften och är istället
- Page 37 and 38: 282
- Page 39 and 40: utomlands i princip varje år men o
- Page 41 and 42: En egenhändigt skapad illustration
- Page 43 and 44: esor i Sverige kombineras som sagt
- Page 45 and 46: oll för intrycket att det inte har
- Page 47 and 48: Deponenten med nyskördade vindruvo
- Page 49 and 50: Resandet och filmandets materialite
- Page 51 and 52: Molnformationer är en annan klassi
- Page 53: Johannisson talar i sin bok Nostalg
- Page 57 and 58: 302
- Page 59 and 60: Julbaket hemma hos familjen Lindqvi
- Page 61 and 62: och uttrycka sätt att se på en be
- Page 63 and 64: ankomst på latin och texten ”JUL
- Page 65 and 66: Julskyltning i Stockholm år 1963.
- Page 67 and 68: Jul- och nyårshelgen är kall i R
- Page 69 and 70: Tomte i utstyrsel á la 30-tal. Mam
- Page 71 and 72: Barn poserar som stjärngosse och l
- Page 73 and 74: Noter 1. Inge Löfström, Julen i t
- Page 75 and 76: 320
- Page 77 and 78: epresenterats i den svenska spelfil
- Page 79 and 80: Barndomshemmet (Arthur Degels samli
- Page 81 and 82: Dans på lövad brygga (Arthur Dege
- Page 83 and 84: sta och den sista. Även om samhäl
- Page 85 and 86: denna bild var idealiserad, förenk
- Page 87 and 88: epresentationen av svenskamerikanen
- Page 89 and 90: 334
- Page 91 and 92: Ett år med Herman - en möjlighet
- Page 93 and 94: ta. Filmen erbjuder åskådaren en
- Page 95 and 96: På ett aningen ironiskt sätt har
- Page 97 and 98: sta film John färdigställde och v
- Page 99 and 100: så många andra folkrörelsefören
- Page 101 and 102: Noter 1. När den tyske kulturhisto
- Page 103 and 104: han och hans filmer behövt vara n
- Page 105 and 106:
350
- Page 107 and 108:
1940-1960-talen, karaktäriseras i
- Page 109 and 110:
Men vi kan lika gärna förstå vä
- Page 111 and 112:
överhuvudtaget ska komma till stå
- Page 113 and 114:
den så kallade ”Kosseboken” ä
- Page 115 and 116:
1960-talet möter Oscar II: vinjett
- Page 117 and 118:
Dalfolk i moderniserad miljö: Fala
- Page 119 and 120:
derniseringen av staden verkställt
- Page 121 and 122:
om att han gjorde filmen på uppdra
- Page 123 and 124:
Noter 1. För vidare bakgrund, se P
- Page 125 and 126:
370
- Page 127 and 128:
mellantexter samt speakerröster so
- Page 129 and 130:
just uppväxttiden i denna trakt. M
- Page 131 and 132:
Modernism och postmodernism Sven Ni
- Page 133 and 134:
det internationella en klart mera f
- Page 135 and 136:
även utförligt kringmaterial i fo
- Page 137 and 138:
Stak Alf pekar ut en plats I sitt m
- Page 139 and 140:
Sammanfattning Björn Bergmans doku
- Page 141 and 142:
386
- Page 143 and 144:
ägda Twango. 10 Gemensamt är möj
- Page 145 and 146:
De flesta bara korta utrop och bekr
- Page 147 and 148:
Filmarna försöker med sina återk
- Page 149 and 150:
produkter (filmer, tv-program, spel
- Page 151 and 152:
- Skulle dock varit mycket bättre
- Page 153:
Noter 1. http://www.fejmtv.se/omfej
- Page 156 and 157:
Mariah Larsson ”Det förbjudnas c
- Page 158 and 159:
övertyga oss om sin realism”. 7
- Page 160 and 161:
presenterar verkligheten utan fakti
- Page 162 and 163:
ier som de som återfinns inom live
- Page 164 and 165:
sen lyder: ”På Svenska sovrum.co
- Page 166 and 167:
de filmer som är gjorda med handh
- Page 168 and 169:
”paraderar som objekt inför fade
- Page 170 and 171:
Noter 1. Mattias Andersson, Porr -
- Page 172 and 173:
Författarpresentationer lars gusta
- Page 174 and 175:
Auckland (Nya Zeeland). Han leder d
- Page 176 and 177:
anders marklund är FD i litteratur
- Page 178:
filmkameran, Dag Wirén — en väg
- Page 181 and 182:
ling Bjurström, Johan Fornäs och
- Page 183 and 184:
Elsaesser, Thomas, European Cinema:
- Page 185 and 186:
& politik. Om arbetarrörelsens med
- Page 187 and 188:
och rum, Dalarnas Hembygdsbok, årg
- Page 189 and 190:
Werner, Gösta, Mauritz Stiller och
- Page 191 and 192:
Bernadotte, Lennart, 145, 147, 151,
- Page 193 and 194:
Hazelius, Arthur, 82 Hedin, Pelle,
- Page 195 and 196:
Morris, Robert, 250 Mostow, Jonatha
- Page 197:
Tengroth, Birgit, 212 Tersmeden, Fr