Välfärdsbilder del 2 - Kungliga biblioteket
Välfärdsbilder del 2 - Kungliga biblioteket
Välfärdsbilder del 2 - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sta och den sista. Även om samhället förändrats på en rad genomgripande<br />
sätt mellan 1927 och 1980 konstruerar Sverigebesökarna bilderna<br />
av sin hembygd på samma sätt. Kanske de just försöker konservera<br />
den känsla av hemma som Johannisson skriver om. Återvändarfilmerna<br />
tycks konservera hemlandet i någon sorts förgången tid och<br />
plats som förmodligen står i motsats till hur man uppfattade USA.<br />
De motiv som finns i alla återvändarfilmerna är alltså resan till<br />
Sverige, ankomsten till hemmet och en bild över huset, släkt- och vänträffar,<br />
vyer över landskap, natur och kyrkogårdar, kaffe- eller matstunder<br />
i trädgården, och avfärden åter till USA. Huvudsakligen är det<br />
exteriöra filmningar, och återkommande panoreringar över landskapet<br />
är ett framträdande drag. Kameran blir ett allseende öga som används<br />
för att i någon mening bränna in i minnet allt man kan se på platsen.<br />
Normalt är det väl inte så att vi tittar över vår hembygd på det sättet,<br />
utan det blir ett filmiskt sätt att spara hembygden på filmremsan. Stadsbilder<br />
är mer ovanliga. Ann-Margret Andreasson är den enda som ger<br />
oss bilder över en stad, i det här fallet Göteborg, och av filminslagens<br />
följd kan man göra bedömningen att det var hennes hemstad.<br />
I boken Självbilder. Filmer från Västmanland skriver Cecilia Mörner<br />
att i den stora mängd privatfilmer hon har granskat är kvinna<br />
och barn det vanligaste motivet, tätt följt av naturen. 12 I resefilmer<br />
handlar det förstås om att placera in sig vid berömda sevärdheter,<br />
”att infoga det privata i det offentliga”, men även här är naturvyer<br />
av stor bety<strong>del</strong>se. 13 I fallet återvändarfilmer tycks det, trots denna<br />
motivlikhet, som om de skulle utgöra en sorts egen grupp privatfilmer.<br />
I någon mening är de förstås också resefilmer, men här handlar<br />
det inte primärt om att besöka kända byggnader eller sevärdheter<br />
utan det som besöks är det lämnade hemmet, den lämnade platsen<br />
och den lämnade tiden. Det som avbildas är hus, kyrkor och landskapsbilder<br />
som har en känslomässig koppling till filmaren själv. Eftersom<br />
man inte är hemma i sitt eget hem är det inte längre den<br />
närmaste familjen med fru och barn (det är som Mörner påpekar<br />
oftast mannen som filmar) som blir det centrala blickfånget. Om<br />
man jämför Martin Larssons Sverigefilmer med de filmer han har<br />
tagit i USA blir skillnaden tydlig – där är det just fru, barn, villan,<br />
fö<strong>del</strong>sedagar och sådant som han oftast riktar kameran mot, mycket<br />
sällan naturen. Första gången Larsson besöker Sverige tillsammans<br />
328
Change language