Trots att mitt filmmaterial spänner över nästan 50 år och trots en både filmteknisk och samhällelig utveckling verkar julen och julfirandet vara något tämligen oföränderligt i grunden, om än det finns lokala variationer. De privata julfilmerna uppvisar inga andra familjeideal än kärnfamiljens, men troligen är detta på väg att försvinna i en tid av nya familjekonstellationer och då gränsen mellan den privata sfären och den offentliga är på väg att luckras upp. Nya tekniker tillhandahåller i dag möjligheter för alla som så önskar att uppvisa det mest privata, via exempelvis det digitala fotoalbumet på nätet, för en anonym publik. Och inom Reality-tv är det just sätten att inför kameran ”leva ut” och tillkännage det mest privata som för den utomstående betraktaren framstår som den stora attraktionen. Liten flicka poserar på julbock. 317
Noter 1. Inge Löfström, Julen i tro och tradition (Älvsjö: Skeab Förlag AB, 1981), s. 25 ff. 2. Håkan Liby, ”Från vadmalskjortel till plyschkappa”, Nu gör vi jul igen, Charlotte Hagström, Marlene Hugoson och Annika Nordström, red. (Uppsala: Institutet för språk och folkminnen i samarbete med Folklivsarkivet, Lunds universitet, 2006), s. 27. 3. Gary J. Svehla och Susan Svehla, It’s Christmas Time at the Movies (Baltimore: Midnight Marquee Press, 1998). 4. Mark Connelly, “Introduction”, Christmas at the Movies. Images of Christmas in American, British and European Cinema, Mark Connelly red. (New York: I. B. Tauris Publishers, 2000), s. 1. 5. Cecilia Mörner, ”Värt att minnas – nedslag i privata filmsamlingar från 1960–1980-talen”, Mats Jönsson och Cecilia Mörner, Självbilder. Filmer från Västmanland (Stockholm: Svenska filminstitutet, 2006). 6. Det studerade filmmaterialet består av Hans Petterssons samling, film nr. 14; Malte Hemborgs samling, film nr. 7 B och 8 a; Astrid Lindqvists samling, film nr. 18; Einar Dahlins samling, film nr. 38 och 50; Leif Sundqvists samling, film nr. 4 A och 4 B; Ann-Mari Pantzars samling, film nr. 32; Jonny Sandqvists samling, film nr. 7 samt Åke Kristoffersons samling, film nr. 8 A. 7. Richard Chalfen, Snapshot Versions of Life (Bowling Green, Ohio: Bowling Green State University Popular Press, 1987). 8. Patricia R. Zimmermann, Reel Families. A Social History of Amateur Film (Bloomington: Indiana University Press, 1995). 9. Michelle Citron, Home Movies and Other Necessary Fictions (Minneapolis: University of Minnesota Press, 1999), s. 9. 10. Tom Gunning, ”Embarrassing Evidence. The Selective Camera and the Documentary Impulse”, Collecting Visible Evidence, Jane M. Gaines och Michael Renov, red. (Minneapolis och London: University of Minnesota Press, 1999), s. 47–57. 11. Mörner, aa, s. 84. 12. Se exempelvis Einar Dahlins samling, film nr 38 samt Leif Sundqvist samling, film nr. 4 A. 13. Lena Kättström Höök, ”Drömmen om julen. Ideal och verklighet”, Charlotte Hagström, Marlene Hugoson och Annika Nordström, red., aa, s. 224–225. 14. Orvar Löfgren, ”The Great Christmas Quarrel and Other Swedish Traditions”, Unwrapping Christmas, Daniel Miller red. (Oxford: Clarendon Press, 1993), s. 218. Essän finns återgiven på svenska: “Drömmen om den perfekta julen” i Svenska vanor och ovanor, Jonas Frykman och Orvar Löfgren red. (Stockholm: Natur och Kultur, 1991), s. 79–100. 15. James M. Moran, There’s No Place Like Home Video (Minneapolis: University of Minnesota Press, 2002), s. 40 f. 16. Löfgren, aa, s. 22. 17. James M. Moran, aa, s. 62. Moran hänvisar här till Bill Nichols definition av vad som skiljer spelfilm från dokumentärfilm. Medan spelfilmen gestaltar ”a world” så representerar dokumentärfilmen ”the world”, enligt Representing Reality. Issues and Concepts in Documentary (Bloomington: Indiana University Press, 1991), s. 109. 18. Carl Plantinga, Rhetoric and Representation in Nonfiction Film (Cambridge: Cambridge University Press, 1997), s. 66 ff. Plantinga använder C. S. Pierces begreppsapparat där ikoner och index är baserade på tecknets relation till dess referent, och där indexikala tecken är relaterade via närhet eller kausalitet och ikoniska tecken genom att de liknar vad de avbildar. 19. Stella Bruzzi, New Documentary. A Critical Introduction (New York: Routledge, 2005), s. 123. 20. Bill Nichols, ”The Voice of Documentary”, New Challenges for Documentary, Alan Rosenthal, red. (Berkeley och London: University of California Press, 1988), s. 50 samt Carl Plantinga, aa, s. 85 ff. 21. Vivian Sobchack, ”Toward a Phenomenology of Nonfitional Film Experience”, Collecting Visible Evidence, Jane M. Gaines och Michael Renov, red. (Minneapolis och London: University of Minnesota Press, 1999), s. 243. 22. Mörner, aa, s. 75 f. 23. Kerstin Gunnemark, ”Julpynt och minnen”, Charlotte Hagström, Marlene Hugoson och Annika Nordström, red., aa, s. 200. 318
- Page 1 and 2:
246
- Page 3 and 4:
Upprepningen är alltså ett centra
- Page 5 and 6:
tet glissando, skapat i samarbete m
- Page 7 and 8:
Omtagning 2: Paralleller (Jesper No
- Page 9 and 10:
Upprepningens dialektik är enkel;
- Page 11 and 12:
Trilogins andra stycke heter ”Roc
- Page 13 and 14:
Coda Jag greps av en känsla av yrs
- Page 15 and 16:
260
- Page 17 and 18:
Tystnad! Tagning! Regional filminsp
- Page 19 and 20:
kort- och dokumentärfilm 2005” h
- Page 21 and 22: pekat, ”kortfilmens framtid i rea
- Page 23 and 24: filminstitutet benämner ”det mes
- Page 25 and 26: prova på filmregi. Kortfilmen prot
- Page 27 and 28: ekonomiska förtjänsterna som för
- Page 29 and 30: Eller är det möjligen så att fes
- Page 31 and 32: av slutsatserna i de Valcks studie
- Page 33 and 34: tande av kvaliteten”, som får d
- Page 35 and 36: saknas uppgiften och är istället
- Page 37 and 38: 282
- Page 39 and 40: utomlands i princip varje år men o
- Page 41 and 42: En egenhändigt skapad illustration
- Page 43 and 44: esor i Sverige kombineras som sagt
- Page 45 and 46: oll för intrycket att det inte har
- Page 47 and 48: Deponenten med nyskördade vindruvo
- Page 49 and 50: Resandet och filmandets materialite
- Page 51 and 52: Molnformationer är en annan klassi
- Page 53 and 54: Johannisson talar i sin bok Nostalg
- Page 55 and 56: Noter 1. För att inte fastna i beg
- Page 57 and 58: 302
- Page 59 and 60: Julbaket hemma hos familjen Lindqvi
- Page 61 and 62: och uttrycka sätt att se på en be
- Page 63 and 64: ankomst på latin och texten ”JUL
- Page 65 and 66: Julskyltning i Stockholm år 1963.
- Page 67 and 68: Jul- och nyårshelgen är kall i R
- Page 69 and 70: Tomte i utstyrsel á la 30-tal. Mam
- Page 71: Barn poserar som stjärngosse och l
- Page 75 and 76: 320
- Page 77 and 78: epresenterats i den svenska spelfil
- Page 79 and 80: Barndomshemmet (Arthur Degels samli
- Page 81 and 82: Dans på lövad brygga (Arthur Dege
- Page 83 and 84: sta och den sista. Även om samhäl
- Page 85 and 86: denna bild var idealiserad, förenk
- Page 87 and 88: epresentationen av svenskamerikanen
- Page 89 and 90: 334
- Page 91 and 92: Ett år med Herman - en möjlighet
- Page 93 and 94: ta. Filmen erbjuder åskådaren en
- Page 95 and 96: På ett aningen ironiskt sätt har
- Page 97 and 98: sta film John färdigställde och v
- Page 99 and 100: så många andra folkrörelsefören
- Page 101 and 102: Noter 1. När den tyske kulturhisto
- Page 103 and 104: han och hans filmer behövt vara n
- Page 105 and 106: 350
- Page 107 and 108: 1940-1960-talen, karaktäriseras i
- Page 109 and 110: Men vi kan lika gärna förstå vä
- Page 111 and 112: överhuvudtaget ska komma till stå
- Page 113 and 114: den så kallade ”Kosseboken” ä
- Page 115 and 116: 1960-talet möter Oscar II: vinjett
- Page 117 and 118: Dalfolk i moderniserad miljö: Fala
- Page 119 and 120: derniseringen av staden verkställt
- Page 121 and 122: om att han gjorde filmen på uppdra
- Page 123 and 124:
Noter 1. För vidare bakgrund, se P
- Page 125 and 126:
370
- Page 127 and 128:
mellantexter samt speakerröster so
- Page 129 and 130:
just uppväxttiden i denna trakt. M
- Page 131 and 132:
Modernism och postmodernism Sven Ni
- Page 133 and 134:
det internationella en klart mera f
- Page 135 and 136:
även utförligt kringmaterial i fo
- Page 137 and 138:
Stak Alf pekar ut en plats I sitt m
- Page 139 and 140:
Sammanfattning Björn Bergmans doku
- Page 141 and 142:
386
- Page 143 and 144:
ägda Twango. 10 Gemensamt är möj
- Page 145 and 146:
De flesta bara korta utrop och bekr
- Page 147 and 148:
Filmarna försöker med sina återk
- Page 149 and 150:
produkter (filmer, tv-program, spel
- Page 151 and 152:
- Skulle dock varit mycket bättre
- Page 153:
Noter 1. http://www.fejmtv.se/omfej
- Page 156 and 157:
Mariah Larsson ”Det förbjudnas c
- Page 158 and 159:
övertyga oss om sin realism”. 7
- Page 160 and 161:
presenterar verkligheten utan fakti
- Page 162 and 163:
ier som de som återfinns inom live
- Page 164 and 165:
sen lyder: ”På Svenska sovrum.co
- Page 166 and 167:
de filmer som är gjorda med handh
- Page 168 and 169:
”paraderar som objekt inför fade
- Page 170 and 171:
Noter 1. Mattias Andersson, Porr -
- Page 172 and 173:
Författarpresentationer lars gusta
- Page 174 and 175:
Auckland (Nya Zeeland). Han leder d
- Page 176 and 177:
anders marklund är FD i litteratur
- Page 178:
filmkameran, Dag Wirén — en väg
- Page 181 and 182:
ling Bjurström, Johan Fornäs och
- Page 183 and 184:
Elsaesser, Thomas, European Cinema:
- Page 185 and 186:
& politik. Om arbetarrörelsens med
- Page 187 and 188:
och rum, Dalarnas Hembygdsbok, årg
- Page 189 and 190:
Werner, Gösta, Mauritz Stiller och
- Page 191 and 192:
Bernadotte, Lennart, 145, 147, 151,
- Page 193 and 194:
Hazelius, Arthur, 82 Hedin, Pelle,
- Page 195 and 196:
Morris, Robert, 250 Mostow, Jonatha
- Page 197:
Tengroth, Birgit, 212 Tersmeden, Fr