josefin nilsson uppsats Lässtrategier vt2011

andraspråk. I kursplanerna svenska och svenska som andraspråk, Lgr 11, lyfts lässtrategier
fram som centralt innehåll genom hela skoltiden (Skolverket, 2010).
Undervisningens principer
Andreassen (2008) beskriver explicit undervisning i lässtrategier som är konkret och direkt.
Läraren förklarar och visar de olika lässtrategierna och deras funktion och hur, när och varför
man som läsare använder dem. Syftet med explicit undervisning i lässtrategier är, enligt
Westlund (2009), att göra eleverna till medvetna och aktiva aktörer i läsningen, genom att
läraren visar och lär eleverna en modell som de sedan efter hand i allt högre grad själva ska
kunna tillämpa när de läser.
Tre läsförståelseprogram har, enligt Andreassen (2008), Bråten (2008) och Westlund (2009)
visat sig framgångsrika både när det gäller arbete med skönlitteratur och sakprosa och har
utgjort grunden till en stor del av det fortsatta arbetet med och forskningen kring undervisning i
läsförståelse i allmänhet och explicit undervisning i lässtrategier i synnerhet. Programmen,
Recioprocal Teaching (RT), Transactional Strategies Instruction (TSI) och Concept Oriented
Reading Instruction (CORI) har utvecklats ur varandra och skiljer sig därmed till viss del åt med
avseende på själva undervisningssammanhanget. Dock har programmen mycket gemensamt,
däribland syftet; att eleverna ska bli aktiva och självständiga läsare som på egen hand kan
använda mentala verktyg, lässtrategier, för att ta sig förbi de hinder de stöter på under läsningen
(Andreassen, 2008 och Westlund, 2009). Programmen bygger på konstruktivistisk teori, som
enligt Westlund innebär att när läraren förstår hur eleven tänker kan hon utmana eleven på rätt
nivå och vägleda eleven till en tillämpning av effektiva strategier. Undervisningen bygger på att
god läsförståelse ses som ”expertkunskap” som alla kan tillägna sig och lära sig använda.
Lässtrategiundervisningen utgår från fyra grundstrategier, vilka enligt de amerikanska
läsforskarna Palincsar & Brown (1984) ofta aktiveras samtidigt hos goda läsare. Dessa fyra
strategier benämns något olika i aktuell litteratur men handlar om fyra olika aktiviteter som
aktiverar läsarens förkunskaper och hjälper läsaren att fokusera på det väsentliga i texten:
Förutspå eller föregripa handlingen
Denna strategi handlar om att i förväg, genom en kort överblick, göra antaganden/gissningar om
vad texten handlar om utifrån titel, rubriker och bilder. Härmed aktiverar läsaren tidigare
kunskaper och kan sedan fortlöpande under läsningen kontrollera om de förutsägelser eller
antaganden man gjort stämmer.
Ställa frågor och undra
Den här strategin handlar om att identifiera viktig information i texten, att fundera över och
fokusera på vad som är viktigt. Man kan också ställa frågor om sådant man vill ta reda på eller
undrar över. Genom frågor kan man också testa egen förståelse.
Reda ut eller klargöra otydligheter
Den här strategin handlar om att se och uppmärksamma det i texten man inte förstår och kräver
att läsaren funderar på hur han eller hon ska gå tillväga för att reparera bristen på förståelse.
Sammanfatta innehållet i texten
Den här strategin ska rikta uppmärksamheten mot huvudinnehållet, och skilja på viktig och
mindre viktig information. Sammanfattning med egna ord hjälper eleven att kontrollera sin egen
förståelse av texten och kan gå ut på att sammanfatta en mening, ett stycke eller längre avsnitt.
(Bråten, s. 232-233 Westlund, 75-76)