josefin nilsson uppsats Lässtrategier vt2011

erättade att jag var intresserad av just deras tankar och åsikter, och att det var viktigt för mig att
veta vad som var bra och vad som var mindre bra, för att i fortsatt undervisning kunna planera
arbetet bättre. Jag fanns hela tiden tillgänglig i klassrummet och hjälpte och stöttade dem som
behövde hjälp med någon fråga.
Verbala rapporter efter undervisningsförsöket
Den verbala rapporten (V2) genomfördes med respondenten en vecka efter att
undervisningsförsöket avslutats. Då aktiviteten videofilmades och respondenten skulle kunna
vara i lugn och ro, satt vi som före undervisningsförsöket i ett avskilt rum. Då respondenten
varit med om en liknande situation innan undervisningsförsöket och då jag återkommande
filmat i klassummet, uppfattade jag att respondenten var van vid situationen och visste vad som
skulle hända. Respondenten instruerade att läsa en text som handlade om Sverige under andra
världskriget och om motstånd mot Hitler. Jag berättade precis som vid den verbala rapporten
innan undervisningen att respondenten skulle tänka högt och berätta så mycket som möjligt om
hur hon gjorde när hon läste. Jag behövde ibland ställa stöttande frågor och även denna verbala
rapport fick en retrospektiv karaktär.
Transkribering
De verbala rapporterna spelades in med videokamera och transkriberades efter undervisningen
för att jag systematiskt skulle kunna gå igenom, analysera och skriftligen hänvisa till dessa i den
skriftliga rapporten. Ambitionen var att transkribera så ordagrant som möjligt, men även räkna
in icke-verbal kommunikation. Filmfilerna sparades och dessa har jag kunnat återkomma till
under analysen. Kvale (1997) menar att det är viktigt att vara medveten om att transkribering
inte är en exakt återgivelse av det som sägs, utan snarare en tolkning av situationen. Då man
skriver ner talat språk sker ofta en mer eller mindre påverkan av underlaget för analysen.
Skriftspråk och talspråk är inte samma sak. Med detta i åtanke kan dock ett nedskrivet material
hjälpa till att tydliggöra respondentens tillvägagångssätt och strategitillämpning, vilket är syftet
med den verbala rapporten i denna studie.
Bearbetning och analys av information
Denna kvalitativa undersökning analyseras med utgångspunkt i både hermeneutiken och
fenomenografin. Min tolkning och analys utgår oundvikligen från min egen förförståelse och
erfarenhet och handlar om att få syn på, förstå och tolka respondentens uppfattningar, tankar
och ageranden utifrån att studera och analysera vad denne skriver, säger och gör. Analysen
gjordes i flera omgångar och all information bearbetades, tolkades och sammanställdes
systematiskt. Slutligen vägdes den kvalitativt tolkade informationen från enkäter och verbala
rapporter samman till en helhet.
Vid analysen och sammanställningen fokuserades på fyra fokusområden utifrån studiens syfte
och frågeställningar. Som utgångspunkt fanns de fyra lässtrategierna som utgjorde kärnan i
undervisningen, Stenssons (2006) läsarkategorier; den stumma, den medvetna, den strategiska
och reflekterande läsaren samt Westlunds (2009), Stenssons (2006) och Reichenbergs (2008)
beskrivningar av goda respektive mindre goda läsare och sambandet mellan aktiv läsning,
medvetenhet och motivation. Under analysen försökte jag hålla en öppen inställning till
informationen och pendlade mellan de olika delarna av insamlat material och dess helhet. Fokus