josefin nilsson uppsats Lässtrategier vt2011

Liberg (2010), Reichenberg (2008) samt Westlund (2009) rapporterar från internationella
undersökningar som PISA och PIRLS vilka visar på en nedåtgående trend vad gäller
läsförståelsen hos elever i den svenska skolan, där framför allt färre klarar en mer komplex
läsförståelse. Problem med läsförståelsen är särskilt framträdande hos andraspråkselever
(Skolverket, 2010). Gibbons (2010) framhåller behovet av en explicit läsförståelseundervisning
för just andraspråkselever, och menar att det är skolans uppgift är att hjälpa andraspråkselever
att förstå text och bli mer självständiga läsare. Gibbons menar att en andraspråkselevs
förkunskaper inte motsvarar skolans förväntningar, och att denne därmed kan få svårare att
skapa mening i texter på grund av att många ord inte finns i det receptiva ordförrådet. Enligt
Holmegaard & Wikström (2004) skapar dålig läsförståelse problem både på kort och lång sikt
och menar att sambandet mellan god läsförståelse och goda resultat i skolan är tydliga.
Lundberg (2006) menar att dagens elever möter många olika slags texter som kräver olika
sorters läsning, med olika sorters strategier, strategier som mindre goda läsare inte fått lära sig.
(Liberg, 2010) framhåller att lärare i svenska skolor snarare kontrollerar läsförståelse än konkret
undervisar i hur man uppnår den. Liberg (2010) och Westlund (2009), efterfrågar ett medvetet
arbete med lässtrategier i dagens skola, för att förbättra läsförståelsen för alla elever.
Det är tid att vi i skolan lär oss att lära våra elever hur de ska göra för att förstå det de läser.
Detta är särskilt viktigt för de elever som läser på sitt andraspråk. I Lgr11 lyfts också
undervisning i lässtrategier fram som centralt innehåll i kursplanerna svenska och svenska som
andraspråk (Skolverket, 2011). I och med detta växer efterfrågan på mer forskning om själva
processen kring hur lärare lär sig att undervisa i läsförståelse. Westlund (2009) skriver ”att
lärare behöver inte bara veta hur läsförståelse utvecklas; de måste också få konkreta
undervisningsverktyg för att kunna utveckla elevernas läsförståelse” (s. 6).
Ett första steg mot ökad kunskap om hur vi kan bli bättre på att undervisa i läsförståelse, och
därmed också skapa större möjligheter för våra andraspråkselever att lyckas i skolan, kan vara
att lära oss mer om vad som händer hos våra elever när de får undervisning i lässtrategier.
Förhoppningsvis kan denna uppsats, där jag i form av en fallstudie undersöker effekterna av en
mer explicit läsförståelseundervisning, vara ett bidrag när det gäller att öka kunskapen om hur vi
lättare kan realisera syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanerna i svenska som
andraspråk och svenska i enlighet med Lgr11.
Syfte och frågeställningar
Syftet med det här uppsatsarbetet är att undersöka, beskriva och diskutera vilka spår explicit
undervisning i lässtrategier avsätter hos en andraspråkselev som deltar.
Frågeställningar:
1. Vilka avtryck lämnar den explicita undervisningen i fyra lässtrategier när det gäller:
medvetenheten om den egna strategitillämpningen samt den faktiska tillämpningen av
lässtrategier?
synen på sig själv som läsare?
2. Hur upplever respondenten undervisningen i lässtrategier?