josefin nilsson uppsats Lässtrategier vt2011

espektive efter undervisningen. Vilka likheter fanns med vad respondenten beskrev med ord
innan undervisningsförsöket och vilka skillnader? Vad bestod dessa skillnader i? Fanns något
särskilt utmärkande vid jämförelsen mellan resultatet innan och efter undervisningsförsöket?
Sedan gjordes en jämförelse mellan Verbal rapport 1 (V1) och Verbal rapport 2 (V2). Här sökte
jag i en jämförelse efter likheter, skillnader eller förändringar i tillvägagångssättet och
strategitillämpningen vid läsning. Vilka likheter fanns med hur respondenten gick tillväga innan
undervisningsförsöket och vilka skillnader? Vad bestod dessa skillnader i? Fanns något särskilt
utmärkande vid jämförelsen mellan resultatet innan och efter undervisningsförsöket?
Slutligen gjordes en jämförelse mellan helhetsbilden innan och efter undervisningsförsöket. Vad
överensstämmer? Vilka likheter finns? Vilka skillnader? Vad har förändrats? Finns något
särskilt utmärkande vid jämförelsen mellan resultatet innan och efter undervisningsförsöket?
Jag utgick från resultatet vad gäller förändringar i medvetenhet, den faktiska
strategitillämpningen samt synen på sig själv som läsare vilket kopplades till hur respondenten
själv upplevde och uppfattade undervisningen och dess effekter.
Studiens giltighet
Studien är en fallstudie där jag på djupet följer en respondent. Detta innebär att studien inte gör
anspråk på att generera generaliserbar kunskap. Enligt Merriam (1994) gör fallstudiens
kvalitativa angreppssätt inga anspråk på att göra exakta, kontrollerade mätningar eller
beräkningar, utan syftar till ett beskriva ett särskilt fall, i till exempel en särskild pedagogisk
situation. Genom att använda olika metoder har jag samlat in data på olika sätt, med syftet att
öka möjligheten till en mer helhetlig analys. Patel & Davidson (2003) menar vidare att
validiteten i en kvalitativ studie inte i första hand är relaterad till själva datainsamlingen. Istället
genomsyrar strävan efter god validitet forskningsprocessens samtliga delar och vad gäller
datainsamlingen kopplas validiteten snarare till om forskaren lyckats skaffa underlag för att
göra en trovärdig tolkning av den studerades livsvärld (s.104)
Enligt Merriam (1994) är forskarens roll avgörande i kvalitativa fallstudier. Forskaren är det
främsta och mänskliga instrumentet både för insamling och analys av informationen. Forskaren
måste vara öppen och uppmärksam gentemot kontexten och dess variabler samt vara medveten
om de felkällor som finns inneboende i denna typ av forskning (s. 32). I det projekt som
omfattar denna studie har jag olika roller, vilket är en viktig faktor att ta hänsyn till. Enligt
Holme och Solvang (1997) kan deltagare i studier försöka bete sig såsom de tror att forskaren
förväntar sig att de ska göra. Eftersom jag innehar rollen som lärare och därmed är i en
maktposition, måste jag ta hänsyn till den påverkan detta kan ha på situationen i klassrummet
och min påverkan på respondentens svar i enkäter och verbala protokoll.
För respondenten i fallstudien var jag i första hand läraren som undervisade i språkval, och inte
respondentens betygssättande lärare i ämnet svenska som andraspråk. Min tidigare relation till
respondenten var varken långvarig eller djup. I studiens sammanhang var jag också läraren som
ville utveckla sin egen praktik och utifrån nyvunna teoretiska kunskaper omsätta teorin i
handling. Sist, men inte minst viktigt, var jag forskaren, som på ett vetenskapligt sätt skulle
utvärdera mitt eget undervisningsförsöks genomförande och effekter genom att följa en av mina
elever på djupet. Patel & Davidson (1993) påpekar att i en kvalitativ fallstudie bör reliabiliteten
ses mot bakgrund av den unika situation som råder vid undersökningstillfället. Detta är särskilt