josefin nilsson uppsats Lässtrategier vt2011

ökad läsförståelse, och därmed också upplevelsen av meningsfullhet, bör ha ett samband med att
undervisningen ledde till en ökad medvetenhet om och tilltro till strategierna.
Relationen lärare och elev går inte att bortse ifrån och det är möjligt att respondentens svar
påverkats av vad hon trodde var rätt att säga, både i enkäter och i verbala rapporter.
Undervisningen skedde även, som vid alla andra undervisningssituationer, i ett samspel där min
och mina elevernas gemensamma strävan efter en god utveckling i samband med
undervisningen, kan ha påverkat vår gemensamma upplevelse av undervisningen och dess
effekter. Bell (2003) betonar dock att fallstudien till sin natur är både beskrivande och
värderande och att dess värde och giltighet snarare är beroende av i vilken utsträckning de olika
detaljer som kommer fram är relevanta för att en lärare i en liknande situation ska kunna relatera
till det som beskrivs i fallstudien.
Framträdande avtryck
Reichenberg (2008) menar att upplevelsen av bemästrande kan höja motivationen och bidra till
en mer aktiv läsning. Det är också detta som är det mest framträdande vid en jämförelse mellan
respondentens sätt att läsa och uttrycka sig om läsning innan och efter undervisningen. Vid
denna jämförelse blir det tydligt hur respondenten går från en passiv till en mer aktiv läsning.
Respondenten som vid den första verbala rapporten läste passivt och inte upptäckte att hon inte
förstod vad hon läste förrän hon läste texten högt, verkar genom sin medvetna
strategitillämpning efter undervisningsförsöket ha blivit mer aktiv. Istället för att bara läsa
rubriken, förutspår hon nu vad texten ska handla om, formulerar frågor och kontrollerar sin egen
förståelse och rättar sig själv. Hon ger dessutom intryck av att ha en medveten strategi för hur
hon ska göra för att hantera svårigheter. För även om tillämpningen av strategierna inte är
fulländad, använder sig respondenten av valda strategier på ett medvetet och därmed också
aktivt sätt. Den från början omedvetna och passiva läsaren beskriver också efter undervisningen
god läsförståelse som något som är beroende av tillämpningen av lässtrategier, snarare än som
hon tidigare beskrivit, av förmågan att läsa snabbt, förstå svåra ord eller minnas det man läst.
I och med detta framträder också respondentens ökade kontroll över texten och den egna
läsningen. I och med den ökade strategitillämpningen syns en tydlig ökning av de strategier
respondenten använder för att skapa kontroll över texten. Liberg (2010) menar att
lässtrategierna blir de verktyg som minskar avståndet mellan läsare och text. Detta stämmer
överens med hur Reichenberg (2008) beskriver hur en god läsare tar kontroll över den text hon
läser, och detta är också vad som händer med respondenten.
Innan undervisningen var det tydligt att respondenten själv inte tänkte att hon kunde göra något
för att överbrygga glappet mellan läsare och text, förutom att läsa rubriken, läsa om eller fråga
en lärare om hon inte förstod. Förståelsen var beroende av om hon förstod orden och mindes
vad som stod. Efter undervisningen kan man se en skillnad i hur fokus på svårigheter i texten
och brister hos respondenten själv, förflyttats till den egna förmågan eller möjligheten att
använda strategierna för att komma förbi eventuella problem som uppstår. Andreassen (2008),
Liberg (2010), Stensson (2006), Westlund (2009) menar att goda lässtrategier kan kompensera
de brister i ordförståelse och förkunskaper orsakar, att lässtrategier kan hjälpa till att överbrygga
hindret som svåra ord i texten kan orsaka. Detta verkade börja gälla respondenten och
kunskapen om strategierna blev ett nytt sätt att angripa texten, där förståelsen inte i första hand