josefin nilsson uppsats Lässtrategier vt2011

Tydlig förebild – modellering
Den explicita undervisningen i lässtrategier innebär, enligt (Bråten (2008), Stensson (2006) och
Westlund (2009) att läraren inte bara berättar och förklarar hur och varför de olika strategierna
används, utan också visar ”modellerar” genom att läsa och tänka högt. Westlund (2009) menar
att själva processen som skapar läsförståelse ofta är osynlig för många elever, men genom att
läraren modellerar sitt eget tänkande och handlande under läsningen, kan dessa tankeprocesser
bli synliga och därmed också möjliga för eleven att prova att själv tillämpa.
Tydliga tankar och handlingar - tänka högt
Just ”tänka högt” som metod är centralt i undervisningsprogram som utvecklar läsförståelse,
menar Stensson (2006) och Westlund (2009). Läraren tänker högt för att visa eleverna vad som
händer, vad hon tänker och gör under läsningen. När eleven själv tänker högt under läsningen
skapas också förutsättning för att hon själv ska kunna bli medveten om hur hon faktiskt gör,
eller inte gör, när hon läser. Genom att tänka högt gör man de egna processer som hittills varit
osynliga, synliga. Westlund (2009) ger exempel på att användning av post-it-lappar, där man
skriver ner svåra eller nya ord, frågor eller korta sammanfattningar kan hjälpa eleverna att se
sina egna tankar och tydliggöra och fokusera på det viktiga.
Interaktion, dialog och samarbetsinlärning
Både Stensson (2006) och Westlund (2009) betonar interaktionen i klassummet när det gäller
den explicita undervisningen. För att medvetandegöra de egna tankeprocesserna, för att få
respons på tillämpningen av de egna strategierna och för att lära av hur andra gör, är samtalet
och samarbetet i klassrummet viktigt. Eleverna kan arbeta i mindre grupper eller i par, där fokus
ligger på att alla ska lära sig och utvecklas, och där konkurrens mellan elever undviks. Att få
samtala med en kamrat om vad texten handlar om, om hur du uppfattat innehållet, kan vidga
och fördjupa din egen kunskap, samtidigt som du lär dig mer om hur du själv kan tänka och
göra. Dialogen mellan lärare och elev ska också präglas av öppna frågor och vara av
ickedömande karaktär.
Tydligt stöd – scaffolding
Bråten (2008), Gibbons (2006) och Westlund (2009) beskriver den explicita läsundervisningen
som vägledd undervisning, på så vis att eleven med stöd av läraren eller kamrater, steg för steg
närmar sig en självständighet i strategianvändningen. Där är den tydliga arbetsgången, lärarens
modellering, samarbetet med kamraterna och dialogen i klassrummet viktiga stödstrukturer i
elevens egen utveckling mot medveten och självständig användning av strategierna.
Medvetenhet och motivation
Westlund (2009) menar att explicit läsundervisning bygger på att skapa en medvetenhet om den
egna läsningen och handlar om att stötta och handleda eleverna i deras metakognitiva tänkande.
Medvetenhet om den egna läsningen och medveten användning av strategier kräver aktiva
elever. Enligt Reichenberg (2008) och Westlund (2009) hänger medveten och aktiv läsning nära
ihop med motivation och självkänsla när det gäller läsning. Undervisningen ska ge eleverna
meningsfulla redskap för att bättre kunna förstå vad de läser, och just att elevens egen
läsprocess står i centrum kan öka motivationen och självkänslan. Reichenberg (2008) menar att
upplevelsen av att man har redskap att hantera svårigheter kan skapa en upplevelse av
bemästrande, vilket i sin tur kan höja motivationen och skapa ett större aktivt engagemang.