Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom - Ålands ...

More documents

Recommendations

Info

Korttidsvård/avlastningsvård i enlighet med de riktlinjer som ges här saknas, liksom separat vård och omsorg för yngre personer med demens. 12
3.5 Lagar och regler som styr demensvården De personer som har en demenssjukdom omfattas av samma lagstiftning och regelverk som gäller generellt för alla medborgare och mera specifikt för personer i patient- eller klientställning. Grundlagen anger t.ex. att ingen utan godtagbart skäl får särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Demenssjukdomarnas art innebär att vissa rättsprinciper får stor betydelse för förverkligandet av de demenssjukas rättigheter; framför allt den demenssjuka personens självbestämmanderätt och rätten till skydd mot rättsövergrepp. Här görs en genomgång av den viktigaste lagstiftningen vid vård och omsorg av en person med demens ur detta perspektiv medan lagstiftning gällande ett visst sakområde tas upp under ifrågavarande avsnitt (t.ex. rehabilitering, närståendevård osv). Självbestämmanderätten Alla personer med demens har rätt till självbestämmande. En demenssjukdom fråntar inte automatiskt en person hans eller hennes självbestämmanderätt. Så länge en person har förmåga att fatta beslut om sig själv och sin egendom, är det dessa beslut som har företräde framom den åsikt som den lagliga företrädaren eller en nära anhörig företräder. När den kognitiva förmågan försvagas hos den demenssjuka uppstår oundvikligen den situationen att personen inte längre självständigt kan fatta beslut om sina egna ärenden. Även i de här fallen bör man respektera den demenssjukas självbestämmanderätt om personen, medan förmågan förelåg, uttryckt sin vilja (muntligt eller skriftligt). Med tanke på den demenssjuka personens rättsskydd skulle det vara viktigt att sjukdomen upptäcks i ett så tidigt skede som möjligt. Det här ger möjlighet för den som insjuknat att påverka inte bara aktuella beslut som bör fattas utan att även bestämma över sin framtid genom att t.ex. göra ett vårdtestamente, ge fullmakt om intressebevakning eller uppgöra testamente. Skydd mot rättsövergrepp Med skydd av en demenssjuk person avses skydd, förutom från rättskränkningar utifrån, även från sådana som förorsakas av personen själv. Den som fattar beslutet, t.ex. en domstol, en myndighet eller en intressebevakare, bör sträva efter att personen i fråga inte lider rättsförluster på grund av någon rättshandling eller annan åtgärd han vidtagit. Man bör dessutom sträva efter att skydda den demenssjuka personens fysiska integritet och mot rättsövergrepp som sammanhänger med denna. 3.5.1 Rättigheter som klient inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (FFS 812/2000) gäller i landskapet i enlighet med landskapslag (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. Syftet med lagen är att främja klientmedverkan och förtroendefulla klientrelationer samt klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården. I klientlagen stadgas bl.a. om rätten till socialvård av god kvalitet och rätten till gott bemötande, rätten att få en utredning om olika åtgärdsalternativ, klientens självbestämmanderätt och rätt till medbestämmande och om rätten för klienten och dennes företrädare att ta del av en handling som gäller klienten. Om en myndig klient på grund av sjukdom eller nedsatt psykisk funktionsförmåga eller av någon annan motsvarande orsak inte 13
Page 1 and 2: Riktlinjer för omsorg och vård vi
Page 3 and 4: 4.8.2 Prioriterade åtgärder .....
Page 5 and 6: 2 Inledning Landskapsregeringen for
Page 7 and 8: 2.3 Riktlinjernas omfattning Riktli
Page 9 and 10: minnessvaghet och parkinsonliknande
Page 11: Sammantaget innebär ovanstående a
Page 15 and 16: • När patientens rättsförmåga
Page 17 and 18: I mån av möjlighet skulle det var
Page 19 and 20: att en fullmakt ges. Om rättshandl
Page 21 and 22: Tydligare regelverk kring begränsn
Page 23 and 24: Republikens presidents förordning
Page 25 and 26: 4.2 Förebygg demenssjukdom Det fö
Page 27 and 28: • Föremål försvinner och förs
Page 29 and 30: inte är en synnerligen komplex fr
Page 31 and 32: det också viktigt att minnesmottag
Page 33 and 34: problem rörande balans och förfly
Page 35 and 36: • Smärta • Nutritionsstatus
Page 37 and 38: Rekommendation 10, fortsättning
Page 39 and 40: Demenskoordinatorns uppgift beträf
Page 41 and 42: Rekommendation 12 • Alla läkare
Page 43 and 44: ofta symtom av demens och delirium
Page 45 and 46: människor men ju längre in i sjuk
Page 47 and 48: Rekommendation 17 I syfte att säke
Page 49 and 50: 4.8.2 Prioriterade åtgärder I det
Page 51 and 52: 759/1987) 21 fastslås ändå i 15
Page 53 and 54: • Hjälpmedlen ska vara funktione
Page 55 and 56: individuell avlastning och korttids
Page 57 and 58: 4.9 Vård- och omsorgsnivåer 4.9.1
Page 59 and 60: Ensamboende För ensamboende person
Page 61 and 62: Erfarenheter av överbelastning och
Page 63 and 64:
Rekommendation 24 Faktorer som hör
Page 65 and 66:
Rekommendation 26 • Genom dagverk
Page 67 and 68:
4.9.3 Vård på enhet med dygnet-ru
Page 69 and 70:
Demensavdelning vid institution Boe
Page 71 and 72:
• Bekräfta livet och betrakta d
Page 73 and 74:
vilja kommer ifråga på basen av m
Page 75 and 76:
4.11 Personal, utbildning och kompe
Page 77 and 78:
Rekommendation 35, fortsättning In
Page 79 and 80:
sjukvård då man ordnar hälsofrä
Page 81 and 82:
Källor och information om var man
Page 83 and 84:
Samarbete Lagstiftning Landskapslag
Page 85 and 86:
Socialstyrelsen Stockholm 2010; Nat
Page 87:
Ulla Vuori och Sirkkaliisa Heimonen
show all

Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom - Ålands ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?